Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
RICHARD BERGH
Detta gäller först och främst människorna. Vi veta
omedelbart, utan att reflektera däröver, att de äro väsen
av vår egen art, känna som vi, tänka som vi, glädjas,
sörja, lida, älska och hata. Och vi veta icke blott, att
så är förhållandet, vi veta även något, låt vara mycket
litet, av vad som försiggår i deras inre. Vi se
omedelbart, när de äro glada, sörja eller vredgas. En blixt ur
ögat, en ryckning på axlarna, en obetydlig rörelse med
handen, en knappt märkbar krusning av läpparna — allt
detta ger uttryck åt lika många affekter och
känslostämningar. Hur kunna vi se detta, då vi ju omedelbart äga
tillgång blott till vårt eget inre? Genom Einfühlung,
det vill säga därigenom att vi omedelbart lägga in ett
stycke av vårt eget inre däri."
Ahlberg betonar emellertid framför allt och med styrka,
att varje objekt, som existerar för oss, alltid är
genomträngt av vår inre verksamhet. Intet objekt är "givet"
genom sinnena, utan i varje sinnesåskådning ligger en
syntetisk aktivitet, ett tillägnande. Författaren citerar i
detta samband följande ord av Herder: "Der empfindende
Mensch fiihlt sich in allés, fühlt allés aus sich heraus,
und drückt darauf sein Bild, sein Gepräge." •—
Så långt Ahlbergs uppsats. Bland dem som bidragit
till Einfiihlungslärans utformning i modern psykologisk
estetik må nämnas Lotze, Volkelt, Groos, Siebeck och
framför allt Lipps.
Med "inlevelsen" är den så kallade inre "efterhärm- •
ningen" också intimt förbunden, med vilken särskilt
engelska forskare och estetic.i såsom Spencer, Vernon
Lee, An.struther Thomson, Stratton med flera sysslat.
Den innebär en total organisk reaktion hos människan vid
synintrycken, starkare eller svagare allt efter dessas
beskaffenhet. Se här som exempel Strattons beskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
