Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
XVI.
Brinkman om Tegnérs diktspråk. Brinkmans Vitterhetsförsök, hans
nyårsgåfva 1843. Poetisk form; yttre och inre; hexameter och
alexandria
Stockholm i november 1842.
–-Gynnad af de germanska språkens rikhaltiga
natur och mångsidiga böjlighet, ännu mer af din egen
djärfva och dock sällan själfsvåldiga fantasi, har du för
oss tillskapat ett diktspråk, som gör dina bästa bilder och
uttryck oöfversattliga på fransyska. En öfversättare af
Schiller försäkrar, att han nödgats skrifva: »ton heure
der-nière est arrivée» i stället för det tyska: »Dein Stern geht
unter», hvilket för hans språk vore en alldeles otillåtlig,
allt för djärf figur. — Uti hvilken förlägenhet skulle väl en
sådan vingklippt poesi tolk befinna sig med Fritiof, där
hvarje uttryck spritter af lif och känsla, där i hvarje
åskådlig bild »blodet brinner», »hjärtat hoppar», och där en
svensk läsare icke ens anar de oöfvervinneliga svårigheter,
som blott våra målande, ofta så tankedigra tvillingsord
framte för ett mera prosaiskt språk. Den franska
sångmön saknar redan våra enklaste och hvardagliga
sammansättningar: silfverhårig, vänsäll, järnfast, stormörn,
hjältevrede, åskdiger, månskensblick, purpurbetslad, eldhaf,
st järnkväll och tusen dylika, som hos oss ej ens uteslutande
tillhöra diktspråket, men öfverallt förråda vår högbördiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
