Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23°
Tegnér återsände dikten med beröm för dess
poetiska språk. Det sentimentala galanteriet kunde han godt
lida, och han afundades Brinkmans »könlösa kärlek, för
dess lugn och dess eteriska njutningar». I anledning
af en bok, som Brinkman lånat hononi, yttrar han sin
afsky öfver ett kallblodigt älskogsförhållande; »jag
värderar visserligen det sinnliga såsom i min tanke en
väsentlig faktor i kärleken, men vill då åtminstone att
detta skall vara sant och lefvande». Slutligen uttalar
han sig i detta bref (5.11,1829) om möjligheten af en
esoterisk kristendom. Tegnér hade lånat Brinkman ett
teologiskt arbete af den danske biskop Plum. Detta
ger Brinkman anledning att utveckla sin åsikt om
kristendomens enkelhet och den bokstafliga inspirationens ringa
betydelse. Han .skrifver:
Den 8 november 1829.
— — — Tänkare kallar jag här blott den, som
användt hela sin tankekraft på dessa föremål och känt ett
oemotståndligt behof att genomtränga deras inre halt
och sanning. Ty onekligen ges det duktiga och
grundliga tänkare, som, sysselsatta med helt andra
forskningar, inom deras område kunna förtjäna den största
vördnad och dock anses för omyndiga i anseende till
religionen. Men för sådana tänkare, som jag här
menar, synes mig »den bokstafliga ingifvelseni> vara den
Rubicon, sotn för evigt skiljer den blinda och den
fri-länkunde kristendomsforskningen. — — —•
Däremot försäkrar jag dig uppriktigt, att man ej
kan vara en frommare kristen än jag, blott man ej
fordrar, att jag skall vara det i en lärdare och mera
metafysisk mening än Kristus själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
