Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
under chefskap af frih. E. M. Stael von Holstein, gift med
Germaine Necker, redan nu en berömd författarinna.
Brinkman återkom dock till Berlin redan 1801 och blef,
efter envoyén L. von Engeströms återkallande 1803, chargé
d’aff aires.
Iviksom Schleiermacher hade Brinkman under
1780-talets senare hälft genomgått en religiös-filosofisk kris.
Bekantskapen med den rationalistiska teologien i Halle
bidrog härtill för dem bägge. Den äldre ortodoxa
dogmatiken förkastades, men de stannade icke i rationalistisk
ytlighet. Hufvudsaken blef för dem den inre upplefvelsen,
den lefvande öfvertygelsen och känslan af gemenskapen
med det eviga och oändliga. De otrogne betraktade dem
som svärmare och de bokstafstrogne som fritänkare,
vittnar Schleiermacher i- den tillägnan af sitt epokgörande
arbete »Reden iiber die Religion», andra upplagan 1806, som
han gjorde till sin studievän Brinkman. Under någon tid
synes Brinkmans stämning mot den äldre ortodoxa
uppfattningen ha varit rätt fientlig; och åtskilliga yttranden gifva
vid handen, àtt han höll på att »med badvattnet kasta ut
barnet». Sedan visade han en tolerantare uppfattning,
men hans frisinthet kom alltjämt då och då fram, äfven i
brefven till Tegnér.
Schleiermacher tillhörde den unga riktning, som i
vitterheten fick namnet den romantiska, och som nu hade sitt
hufvudsäte i Berlin. Med några af denna riktnings manliga
och kvinnliga koryféer hade Brinkman redan förut gjort
bekantskap, likasom med andra nu framträdande personer,
vetenskapsmän och politiker. Under sin första vistelse i
Berlin (1789—90) hade Brinkman sammanträffat t. ex.
med bröderna v. Humboldt, språkforskaren G. h. Spalding,
som var specialist på den antika filosofiens och retorikens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
