Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XII.
Och så sov vi, rätt gott. Nästa morgon for jag till Malmö.
Min vän yppade på tåget en viss oro för hur hans fästmö skulle
ta mitt kinesande. Jag erfor en skymt av besvikelse och harm
över hans maskulina feghet. Men det gick bra — kära du, som
nu läser detta om mitt kinesande i din fästmans rum på den
smala Lundagatan, du tog väl inte illa upp? Det var så väl
menat, må du tro.
Så drog jag vidare till Göteborg, till min fästmans familj.
I Göteborg togs jag vänligt emot. I detta hem med de många
barnen fanns det alltid plats för en till.
Men jag kunde inte våldgästa för länge, jag for vidare. Vart?
Jag visste ingenting annat än Kristiania, som var som ett andra
hem, Norge, dit man hörde lika mycket som till Sverige. Jag
tog in på ett pensionat någon mil utanför staden, satt och skrev,
talade med ingen, gjorde inga bekantskaper, det var jag för
blyg till. Tiden stod stilla, mitt öde just nu kunde jag inte göra
något åt. För resten hade Hjalmar just i det draget hållit ett
tal i Köpenhamn och jag hade kunnat fara tvärsöver dit från
Malmö. Men det hade ändå inte varit tänkbart. Det var för
tidigt att komma hem.
En vacker dag öppnades dörren och fröken Nanna Meyer
steg in. Nu var jag slutligen uppspårad och hon hade sänts att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brantings/0156.html
