- Project Runeberg -  Brantings på Norrtullsgatan /
109

(1939) [MARC] Author: Vera von Kræmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i en period av utveckling och läsning, som pressade hårt. Så
hade jag också alltid huvudvärk. Och kom slutligen till en
läkare. Han sade:

— Om jag skulle säga att den här flickan led av blodbrist, så
skulle jag bli utskrattad!

Det var den enda ordination den rödblomstrande, rundlagda
flickan fick.

Ofta gick jag ut i skolans långa korridorer och drev under
frukosten, därför att jag glömt de smörgåsar, som vanligen
bestodo av ett franskt bröd, understen och översten, med sällan
något pålägg emellan. Middagen åts klockan fem, med
väntemarginal på oftast en timme. Sötsaker förekom sällan, pengar
hade man ju knappast några och fruktätandet var ännu inte i
sin nuvarande form.

Men livet var ju i och för sig värt att leva. Mycket teater,
böcker och redan fick jag vara med på Publicistklubbens stora
årliga middagar.

En morgon, då jag som vanligt kommit in för att hälsa,
sade mamma:

— Tänk vad Hjalmar är ung! Vi blev bekanta med en
ingenjör Hjärne i går och då det blev titelbortläggning kunde
han omöjligt säga farbror, utan det blev Hjalmar med
detsamma.

Det var första gången jag hörde namnet Hjärne. Sedan
uppvaktade han mig på publicistmiddagen denna vår — jag hade
en tydlig instinkt av att det var den okonfirmerade dottern till
paret Branting som det var frisinnat att dansa med. För övrigt
dansade jag illa. Han var gift, hustrun skulle få ett barn och
ville inte vara med. Det förvånade mig litet att han var så nöjd
ändå, men sedan tänkte jag inte mer på honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:39:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brantings/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free