Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 85. Ett råd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- Det som jag kunde ha att säga er, min fröken har nyss
blivit sagt, kanske på ett brutalt men fullt uttömmande sätt.
- Vid dessa ord uppgav hon ett skri och ilade som en
död-skjuten fågel in i ett angränsande rum.
I samma ögonblick anlände konungen, och varseblev
d’Artagnan, som hälsade honom med en bugning.
- Ah ni är redan här, kapten, ni har skyndat er, jag är
nöjd med er.
Konungen tog därpå d’Artagnan med sig till sitt rum,
förhörde sig angående fångens förflyttning till Saint-Marguerite
och gav honom nya förhållningsorder.
Konungen ämnade resa till Nantes där ständerna skulle
sammanträda och d’Artagnans nya uppdrag bestod i att fara
dit i förväg för att ordna inkvarteringen och organisera
vakttjänsten.
Fouquet, vars hälsa på sista tiden undergrävts på samma
gång som hans ställning, begav sig i god tid till Nantes och
befann sig således redan där när d’Artagnan anlände.
I väntan på konungen gladde sig folket i Nantes mycket
åt att betrakta musketörerna, då de med sin kapten, herr
d’Artagnan redan voro förlagda i slottet, där de utgjorde
hedersvakt.
D’Artagnan, som var mycket belevad, infann sig omkring
klockan tio hos överintendenten för att ägna honom sin
vördnadsfulla hyllning, och ehuru ministern hade frossan, ehuru
han led mycket därav och badade i svett, ville han likväl taga
emot d’Artagnan, som blev helt förtjust över den ära, vilken
man närmare kan finna av det samtal, de hade med varandra.
Då d’Artagnan syntes på tröskeln, välkomnades han av
överintendenten med ett ganska hjärtligt god dag!
- God dag, monseigneur! sade även musketören; huru mår
ni efter resan?
- Jo, tack, tämligen bra.
- Och frossan, hur är det med den?
- Ganska illa. Som ni ser, dricker jag tisan. Knappt
anländ, pålade jag Nantes en kontribution därav.
- Först bör ni lägga eder att sova, monseigneur.
- För tusan, bäste herr d’Artagnan, jag ville gärna lägga
mig att sova . . .
- Nå, vem hindra eder?
- Det gör först och främst ni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
