Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 73. Slottet Vaux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- Det är icke jag, som säger det, det är huvudboken.
- Och detta brev från Mazarin utvisar, huru denna summa
använts och hos vem den deponerats?
- Därom kan eders majestät själv övertyga sig, och
eftersom herr Fouquet icke har återbetalt dessa tretton millioner,
så har han dem i sin kassa, och med tretton millioner kan
man förskaffa sig fyra gånger så mycket; härav uppstår en
summa, tillräcklig för utgifter och kostnader, sådana eders
majestät ej har kunnat göra vid Fontinebleau, där vi icke
utgåvo mer än tre millioner inalles, om eders majestät täckes
påminna sig...
Detta var en väl uttänkt elakhet, och när Colbert sålunda
stämt konungen efter önskan, hade han icke stort mer att
göra. Han begrep det, ty konungen hade blivit dyster. Colbert
avvaktade konungens första ord med samma otålighet som
Philippe och Aramis däruppe i sitt observatorium.
- Vet ni, vad följden blir av allt detta, herr Colbert?
frågade konungen efter någon besinning.
- Nej, sire, det vet jag icke.
- Jo, att tillägnandet av de tretton millionerna, om det vore bestyrkt...
- Men det är det ju redan?
- Jag menar, om det offentliggjordes, herr Colbert.
- Jag tänker, att det kunde offentliggöras redan i morgon, om eders majestät...
- Icke vore hos herr Fouquet, svarade konungen med värdighet.
- Konungen är överallt hemma hos sig, sire, framför allt
i det hus, dem han med sina pengar fått betala.
- Jag tycker, viskade Philippe till Aramis, att arkitekten,
som byggde den här domen, borde ha förutsett det bruk, man
skulle göra därav, och därför inrättat den så, att man kunde
låta den nedstörta över huvudet på skurkar av så nedrig
karaktär som denne Colbert.
- Jag tänkte just detsamma, svarade Aramis, men Colbert
är i detta ögonblick så nära konungen...
- Det är sant, det skulle bereda en tronledighet.
- Varav eder herr broder, den yngre, skulle skörda hela
frukten. Se så, låt oss vara stilla och fortfara att lyssna.
- Vi få icke höra mycket mera, sade den unge prinsen.
- Varför det, monseigneur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
