Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 64. Åter fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
- Förlåt, bäste Atos, sade han, men jag anade nästan,
vad som hänt. Någon överilning av Raoul och la Valliére,
är det icke så?
- Ah! yttrade Baisemeaux.
- Och fortfor Aramis, du, såsom förnäm man, glömde
förmodligen, att det numera blott finnes hovmän? Du begav
dig till konungen och föreställde honom, vad han gjort?
- Du gissar rätt, min vän.
- Och följden blev den, sade Baisemeaux, som darrade,
för det han så förtroligt superat med en man, som fallit i
onåd hos hans majestät, och följden därav blev den, herr
greve...
- Följden, min bäste guvernör, svarade Atos, blev den,
att min bäste vän, herr d’Artagnan, nu skall tillställa eder
det papper, som sticker fram under hans rock, och som
säkert ej innehåller annat än min arresteringsorder.
Baisemeaux framräckte handen med vanans smidighet.
D’Artagnan framtog i själva verket två papper och räckte
det ena åt guvernören. Baisemeax vek upp papperet och
läste halvhögt, medan han över papperet betraktade Atos
och emellanåt avbröt:
"Order att... på mitt slott Bastiljen... inspärra - Gott!
- på mitt slott Bastiljen inspärra... herr greve de la Fére."
Ack, herr greve, vilken smärtsam ära det är för mig att
äga eder!
- Ni får en tålmodig fånge, min herre, sade Atos med sin
milda och lugna röst.
- Och en fånge, som ej en månad skall stanna kvar hos
eder, min bäste guvernör, sade Aramis, medan Baisemeaux,
med ordern i handen, i fångrullan antecknade konungens
nådiga vilja.
- Icke ens en dag eller rättare icke ens en natt, sade
d’Artagnan, i det han nu framvisade konungens senaste
order, ty nu, min bäste herr de Baisemeaux, torde ni även
anteckna denna order att ofördröjligen sätta greven i frihet.
- Ah, du spar mig besväret, d1 Artagnan! sade Aramis.
Och han tryckte med betydelsefull min musketörens hand,
med detsamma han även tryckte Atos’.
- Huru? sade den senare, förvånad; ger konungen mig
min frihet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
