Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. En slumrande million
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
- En million! utropade Monk, vilken Atos nu i sin
ordning betraktade med stadig och prövande blick.
Monk märkte detta, och hans misstroende vaknade åter.
- Denne man lägger ut en snara för mig, tänkte han.
Således, min herre, fortfor han, önskar ni återtaga dessa
pengar, om jag förstår eder rätt?
- Om ni tillåter, mylord.
- I dag?
- Redan i afton, i anseende till de omständigheter jag
redan omnämnt.
- Men, min herre, invände Monk, general Lambert är lika
nära det ifrågavarande klostret som jag. Varför vände ni
eder då icke till honom?
- Därför, mylord, att i fråga om viktiga saker bör man
framför allt lyda sin instinkt. Nå väl, mylord, general
Lambert inger mig ej samma förtroende som ni.
- Må så vara, min herre, och jag skall skaffa eder
tillbaka edra pengar, så vida de ännu finnas kvar där, ty det
kunde ju i alla fall hända, att de icke mera finnas? Sedan
1648 ha tolv år förflutit, och många tilldragelser ha timat
under denna tid.
Monk upprepade detta för att se, om den franske ädlingen
skulle begagna den undflykt, som nu stod honom öppen, men
Atos blinkade ej.
- Ni kan vara förvissad, mylord, sade han i fast ton, att
min övertygelse i avseende på de två kaggarna är, att de
varken ombytt plats eller ägare.
Detta svar undanröjde hos Monk en misstanke, men väckte
däremot hos honom en annan.
Denne man var utan tvivel en utskickad för att förleda
parlamentets protektor till något felsteg; uppgiften om
guldmynten voro blott ett lockmedel; man ville troligtvis därmed
väcka generalens vinningslystnad. Detta guld kunde ej
finnas. Det gällde att på bar gärning ertappa den franske
adelsmannen med lögn och list och att just av detta försök
av hans fiender att förleda honom till ett felsteg hämta en
triumf för sitt rykte. Så snart Monk var ense med sig själv
om vad han borde göra, sade han till Atos:
- Skulle Ni vilja göra mig den äran, min herre, att i
afton deltaga i min aftonmåltid?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
