Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bom.
551
Häröfver är en skådepenning slagen, föreställande Katarina
med en lilja i handen och med en hjort framför sig.
Öfver-skriften: Den helga Katarina, helga Brigittas dotter, en jungfru.
(På sjelfva brudnatten öfvertalade hon sin man att ingå ett
högtidligt kyskhetslöfte.)
Under sina böner i S:t Petri kyrka i Rom fick Katarina
en syn, af en obekant qvinna, som bad henne att också lälla
ett godt ord för en norsk själ. Kort derefter kom Ingevald
Amundsson från Sverige med tidningen, att lians svägerska,
Gödha, bördig från Norge, var död, och öfverlemnade ett
änne-spann af guld, som hon testamenterat. Detta var så dyrbart,
att fru Katarina, hennes moder och hela hushållet kunde lefva
derpå ett helt år.
Efter moderns död förde hon benen till Sverige, och hade,
jemte sina egna följeslagare, ett par förnäma romare med sig.
År 1375 anträdde Katarina sin andra resa till Rom för
att hos påfven Gregorius XI anhålla om sin moders
kanonisering. Han lofvade att hennes begäran skulle föredragas hos
kardinalerna, men hann icke afgöras i anseende till påfvens
hastigt inträffade frånfälle. Hans efterträdare, Urban VI,
beviljade att kanoniseringsakten skulle företagas, så snart
oväsendet i kyrkan afstannade. Samma påfve bekräftade reglerna
för Brigittiner-orden.
Katarina afled i Wadstena dagen före Marie Bebådelsedag
år 1381.
Under Sten Stures regemente, år 1475, skickades
Upsala-kaniken Ragvaldus Ingemundi till påfven Sixtus IV att
ödmjukligen anhålla om Katarinas introduktion bland helgonens
antal. År 1479 beslöt påfven i sittande konsistorium, att
Katarina skulle hållas helig i Sverige, Danmark och Norge.
Till följd af påfven Innocentii VIII:s bref till Sveriges
erkebiskop och biskopar, blefvo Katarinas ben upptagna ur
grafven, lades i skrin och ställdes på altaret 1489, alltså 108 år
efter hennes död.
Påfven Julius II utgaf år 1506 för Katarina
"helighetsprivilegier11, som skulle gälla i alla Brigittiner-kloster i hela
verlden.
Mathias Gustafsson, af Sparre-slägten, måste begifva sig till
Rom för att hos påfven anhålla om försoning, derföre att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
