Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Nieswiez.
vid verldsexpositionen i Wien förlidet år stora priset för sin
maskinutställning. Lifligt fästad vid sitt ursprungliga
fädernesland, ådagalägger hr H. sin tillgifvenhet för detsamma
genom den mest förekommande välvilja och tjenstaktigbet mot
ankommande landsmän, hvilka under senare åren i ganska
stort antal besökt honom, dels privata personer, dels af vår
regering utsända stipendiater; alla i afsigt att hös honom
studera metoderna för socker-, öl- och sprit-tillverkning. På hans
verkstäder finnas många svenska arbetare, och af dem såväl
som af allt sitt arbetsfolk är han högt värderad och afhållen.
Nieswiez» se Kleck.
Nimwegen, en stad i Holland, var en af de orter, der
Ludvig XIV:s vidtomfattande och förödande holländska krig
ändades genom freds afslutande 1678. Då Sverige, såsom
Frankrikes enda bundsförvandt, äfven varit inveckladt i krig
med alla dess motståndare, var det äfven representeradt vid
de fredsunderhandlingar, som härstädes fördes emellan
Frankrike å ena samt Österrike, Spanien, Holland och biskopen af
Munster å andra sidan. Resultatet blef för Sverige, att det
erhöll fred med dessa makter utan annan förlust än 100,000 rdr
i krigsomkostnader till den sistnämnda. I stadshuset
härstädes besåg Björnståhl under sin utländska resa 1774 den sal,
der Nimwegenska freden afslöts. Der hängde porträtter af de
sju ambassadörer, som voro tillstädes vid detta fredsslut. En
präktig tafla af Paul Rubens föreställer det sammanträde,
hvarvid freden afslutas. Framför ambassadörerna står en naken
slaf, bunden i kedjor, och hvars rygg förefaller så naturlig,
som vore mannen lefvande. — År 852 härjades Nimwegen af
nordiska vikingaskaror.
Nordpols rarare. Professor O. M. Torell, då för tiden
do-cens vid universitetet i Lund, nu chef för Sveriges geologiska
undersökning, är den egentlige upphofsmannen till de arktiska
expeditioner, hvilka i de nyaste tiderna utgått ifrån Sverige,
och hvarigenom svenskarne förvärfvat sig störa förtjenster om
kännedomen af den höga norden. Om polen ännu ej blifvit
uppnådd, så har åtminstone ögruppen Spetsbergen, till hvilken
alla de fem svenska nordpolsexpeditionerna utgått, till största
delen blifvit till sitt läge bestämd, kartlagd och i geologiskt,
geografiskt, naturhistoriskt, fysikaliskt, meteorologiskt, paläonto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
