Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
London.
student från Upsala, för att upplijelpa det naturhistoriska
studiet i England, föreslog ban Solander, som ock ditreste samma
år. Lörd Northingtoii, Englands storkansler, fattade en sådan
välvilja för Solander, att lian förde honom till sin
landtegendom, der han ålade fru och dotter att undervisa honom i
engelskan, hvaruti han äfven gjorde så stora framsteg, att han,
efter sex veckor återkommen till London, var mästare af
språket. Efter återkomsten från en resa till Canarie-öarne,
utnämndes Solander till assistant librarian vid Britiska Museum
med 60 pund sterlings lön, som 1763 ökades med en pension
af 100 pund, emot åliggande att öfver naturalierna börja en
katalog, hvarjemte lian valdes till ledamot af
Vetenskapssocieteten i London. Återkommen till England 1771 från en resa
till Batavia, utnämndes han till bibliotekarie vid Britiska
Museum. Solander dog af slag i London d. 12 Mars 1782. Han
ansågs för en af sin tids största naturforskare. Ortslägtet
Solandra och insekten Tortrix Solanclrana bevara hans namn.
Jonas Carlsson Dryander, född i Göteborg d. 5 Mars 1748,
anlände till London i Juli 1777. Der vann han snart ett så
stort anseende som naturforskare, att, när Linnés store
lärjunge Solander dog 1782, Dryander efterträdde honom såväl
vid Britiska Museum, som i bibliotekarie-befattningen vid Royal
Society. Då "Transactions of the Linnean Society" 1790
började utgifvas, kallas Dryander bibliotekarie vid Royal Society
samt F. L. S. (Fellow of the Linnean Society). Med 179-4
börjar han kalla sig V. P. L. S. (Vice President of Lin. Soc.), till
hvilken ärepost ban sedan valdes hvarje år intill sin död. —
Dryanders namn har vunnit en oförgätlig namnkunnighet
genom tvenne klassiska verk: "Catalogus Bibliothecæ
Historico-naturalis Josephi Banks11, tom. I—V, 8:o, London 1796—1800,
samt "Hortus Kewensis or a Catalogue of the plants cultivated
in the royal botanic Garden at Kew’1. Vid denna tid, då
naturvetenskaperna började väckas till lif, ankommo till London
massor af naturalster från alla jordens länder. Dryander var
i verldsstaden just den man, som skulle nämna allt vid sitt
rätta namn eller gifva det plats i det Linnéiska systemet. "Och
såsom han nämnde dem, så skulle de heta." — Dryander dog
i London, ogift, i slutet af Okt. 1810, och ligger begrafven i
S:t Anna-kyrkan derstädes. — Brown och Thunberg hafva
efter Dryander benämnt växtslägter. Elias Fries säger om ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
