Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 70 Kristinehamn.
5o-a finner lätt vid närmare betraktande mycket hos dem, som
påminner om Sverige. För vidare kännedom om dervarande
förhållanden, så i religiöst som historiskt afseende, hänvisas
läsaren till ünonii "Minnen" 2:dra del., sid. 447 och följ., der
en afbildning äfveh synes af svenska kyrkan i Wilmington
1 Delaware.
Kristinehamn, en nyanlagd stad i Nya Sverige i
Pensyl-vanien, med skansen Kristina, intogs af holländarne 1655,
hvarom vidare kan läsas i "Beskrifning om Nya Sverige af Thomas
Campanius", 9:de kap. sid. 78, der en graverad plan öfver
staden finnes intagen.
iironeborgs fästning eröfrades af Carl X Gustaf d. 6
Sept. 1658, emedan den ansågs oundgänglig för anfallet på
Köpenhamn, hvilken sistnämnde stad danskarne härigenom fingo
tillfälle att sätta i försvarstillstånd. Kroneborgs belägring
fortsattes i tre veckor, eller från d. 15 Aug. I början försvarade
sig besättningen modigt; men sinnesstämningen hos soldaterna
var icke god, och de i fästningen instängda qvinnornas
förskräckelse och böner verkade att göra befälhafvare rådlösa.
Slutligen lät Wrangel, som anförde svenskarne, utsprida att
Köpenhamn vore eröfradt, och lossa kanonerna såsom
fröjde-betygelse häröfver. Den välförsedda fästningen gaf sig då,
med 77 kanoner, 6,700 kulor, 860 centner krut och en mängd
proviant. Befälhafvarne blefvo i Köpenhamn dömda till döden,
och en stor del af besättningen öfvergick till segraren.
Kiuiistail, beläget i Sachsiska Schweiz, hvilket, för sin
utmärkta naturskönhet så flitigt besökes af resande, var ofta en
tillflyktsort och ett gömställe, då de segrande svenskarne
under 30-åriga kriget vistades i Sachsen; och äfven under Carl
XII:s uppehåll i detta land, sedan han 1705 besegrat konung
August, synas Kuhstalls omkringliggande nejder hafva varit en
tillflyktsort undan svenskarne.
Kunitz. Icke långt efter slaget vid Warschau, hvilket
stod i trenne dagar, d. 18, 19 och 20 Juli 1656, bröt
Ascheberg upp i spetsen för 950 ryttare, till Pomerellen, och i
Cu-schou mottog han den underrättelsen, att polska rytteriet, 10,000
man starkt, låg i byarne kring Kunitz, och att högqvarteret
var i Kunitz, der polska drottningen och fältherren Czarnetski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
