Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid uppgav jag dock icke allt hopp. Jag började
bearbeta kaptenen, ormtjusa honom.
Jag åt vid hans bord och drack regelbundet kaffe
efteråt i hans salong. Men mellan måltiderna arbetade
jag och fyllde så småningom väggarna i hans rum
med teckningar och akvareller. Han hade upplåtit en
extra förstaklass hytt till ateljé åt mig, ty det fanns
gott om platser ombord.
Gång på gång förnyade jag min bön om hjälp. Jag
visste ju att det ombord på en så stor båt måste
finnas ställen, oåtkomliga till och med för en
general-tulldirektör. Men han var obeveklig.
Jag arbetade på! Slutligen måste han lägga mina
alster i byrålådor och skåp. Och dagarna gingo. Vi
kommo i obehaglig närhet till den farliga rayonen.
En kväll satt jag och skrev i min nya hytt! Klockan
närmade sig tolv och jag började fundera på att gå
till min riktiga lya och lägga mig.
Då öppnas dörren sakta, Hjortdahl träder in,
lägger en skruvmejsel på mitt bord, nickar uppåt taket
och går ut igen. Inte ett ord sade han. Men han
kastade genom dörrspringan en menande blick på
portföljen vid min sida.
Jag förstod. Genom dessa stora passagerarbåtar gå
luftrör med tusentals ventiler, medelst vilka man
reglerar temperaturen i hytterna. Under taket i min
hytt gick ett sådant rör. En väldig ventil, fastsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
