Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Hjortsberg - Lars Hjortsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
sticker sig med dolken och faller, tager in gift
och dör, hvilken handling, det måste medgifvas,
är lättare sagd, än gjord. Hur mycken effect ligger
ej i hjeltens sista ögonblick, hur mycken beräkning
skall ej iakttagas för att falla med hållning, så
att upplösningen motsvarar det föregående af spelet,
så att totalintrycket af det hela i denna slutliga
katastrof framträder såsom uti en brännpunkt! Att
skådespelaren blott återger det skapade, men ej
skapar, är dessutom ett stort misstag. Hur mången
platt, intetsägande roll gör han ej, genom sin
förträffliga framställning af densamma, till en gerna
sedd? Han skapar alltså. Det heter ju ej sällan i våra
theater-recensioner: "piecen var under all kritik,
men genom det mästerliga sätt, hvarå Hr X. förstod
att ge lif och intresse åt det obetydliga han har
att säga, förutspå vi att stycket länge kommer att
hålla sig uppe på repertoiren".
En sådan skådespelare var Lars Hjortsberg, länge
svenska scenens prydnad och stolthet. Några
anteckningar om denna mångsidiga, hos oss
©Öfverträffade talent, går jag nu att öfverlemna åt
allmänheten, hufvudsakli-gast i afsigt att hos en
och annan uppfriska minnet, genom att för en stund
återföra det till hänflutna, kära och glansrika dagar.
IL
Det var en vacker dag. Längs den pittoreska landsvägen
mellan Stockholm och Drottningholm böljade fram en
talrik menniskoskara, som allt emellanåt fick lemna
rum åt förbiilande ekipager och ryttare, underdel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
