Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidkommande åter Regeringens förhållande till den
kyrkeliga reformen, sa är detsamma i viss mån motsatt det
nyss framställda till representationsreformen. Icke som skulle
vår Regering vara obenägen att befordra kyrkelighetens och
religiositetens utveckling inom landet; dertill bevekes den
utan tvifvel lika mycket af sin välvilja och sitt nit för
nationens bästa, som af sin öfvertygelse om det religiösa
sinnelagets vigt för det menskeliga samhällets välbefinnande. Men
dels är Regeringen, af orsaker dem vi ofvanföre angifvit,
mera bunden i kyrkeliga än andra förhållanden, dels fruktar
den troligtvis för följderna af en kyrkelig reform vida mer, än
af hvarje annan samhällsreform. Regeringen synes nemligen
antaga, att en djupare gående kyrkelig reform, om ock
endast i kyrkans författning, vore ytterst farlig för samhällets
lugn och tillika ganska obehöfvelig, för så vidt
Presterskapet kunde förmås till en annan, mera kyrkelig, och i sådan
anda mera nitisk verksamhet, hvilket Regeringen ock
förmodeligen hoppas kunna ske genom vidtagande af lindrigare
förändringar i de kyrkeliga förhållanderne, än att nödgas utbyta
sjelfva huvudprinciperna för kyrkans nuvarande yttre
organisation. Regeringen synes således i den kyrkeliga frågan
för närvarande befinna sig på alldeles samma ståndpunkt, som
den aktningsvärdare delen af Svenska hierarkien, den
nemligen, som ej fäster en hufvudsakelig vigt vid de öfverdrifna
inkomsterna, de verldsliga bestyren och det politiska
inflytandet, utan endast vid kyrkoförfattningens
episkopalt-konsistoriala form. Att Regeringen icke synes kunna hafva en, efter
vår uppfattning, riktigare och djupare åsigt af de kyrkeliga
tingen, än den nyss angifna, torde böra sökas deri, att
Regeringen af skäl, dem vii ett annat arbete redan sökt angifva,
icke kollektift kan äga de kyrkeliga insigter, som för
uppfattningen af en sådan djupare åsigt verkeligen äro nödiga.
Hvad åter Regeringens förmodade fruktan för den kyrkeliga
reformen beträffar, så våge vi utan all tvekan tro den vara
öfverdrifven. Vi anse nemligen för afgjordt, att medlersta
och vestra samt den nordvestliga delen af Europa nu mera
upphunnit den grad af både allmän kultur och
samhällsutveckling, att kyrkeliga reformer, som n. b. ej påtrugas en
nation emot dess vilja, utan införas, först sedan åsigterna
om behofvet deraf fritt fått utveckla sig inom nationens eget
stat i de flesta afseenden kommer vårt land vida närmare, och
kunde alliså lemna oss mera användbara lärdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
