Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronan den „beste lax lagenn l) i forsen" — ty honom
„behagade bättre fiskevattnet än frälset" — „medh sodanne
skäll och förord, atth samme lagenn skulle frije och frelzse"
lägenheterna i nämnda by. Efter Olof Båtbäcks död hade
Lill-Abborfors by blifvit skiftad i tre systerdelar. Då lät
Erik Axelsson „på nijtt Ranttzaka alle theris godz huru
mykitt hwar sijsther dell hadhe". Han fann då, att den
nyligen indragna laxlagen icke var „ffyllist“ för sa många
gods Båtbäckarne ägde där. Han lade därför yttermera
på dem en stadgeskatt af två tnr och en fjärding lax.
Alla deras gods skulle „med bliffue ffrelst ocli
fförswa-radh". Och hade Lill-Abborfors-boarne jämte ofvannämnda
Lars Persson under samma laxlag och stadga följande
utom Lill-Abborfors by belägna gods, för hvilka de togo
del i stadgan till följande belopp: Under Mårten
Jönssons systerdel hörde 4 stänger jord i Kräpelby, 2 stänger
i Munkby, 1 stång i Tessiö och 4 stänger i Kullå (,,pä
Kullan"), för hvilka utgick 1 t:na och 1 fjärding lax;
Anders Nilssons systerdel, under hvilken hörde 1 stang jord
i Tessiö ocli utgjorde 1/2 t:na lax; Lars Perssons systerdel,
under hvilken hörde 3 stänger jord i Tessiö, 3 stänger
och 2 aln i Haraldsnäs, erlade x/2 t:na lax ocli 1/2 mark
rigiskt mynt (Riiska).
Vid ofvannämnda ting 1549 togo tvenne „ gamle
svorne vittnen" på sin ed, att tillgången under Erik
Axelsson varit sådan, och de 12, som i nämnden sutto, och
„menige mann i Pyttis tillstodo fulleligen, att så alldeles
tillgånget var". Inbyggarne i Lill-Abborfors fingo därför
fortsättningsvis blifva under ofvannämnda stadgeskatt,
hvarjämte de „årlighenn till medh skulle byggia Kongl.
M—ts lax lagur".
Öfverraskande är därför den i Jakob Teitts
klago-målsregister 1556 2) förekommande upplysningen, att bland
de „frelsesbreff, som bööderne udi Lill-Abborefårs i Pyttis
sockn hafft haffwe", fanns ett „falskt" sådant liksom
konung Gustafs sannolikt i sammanhang härmed stående
’) K. A. — *) Sid. 81.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
