Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af hvad ofvan sagts, framgår, att skattebördan var
i stark tillväxt under öfvergångsåren 1539 till 1541. Från
1541 till 1571 undergå skattetitlarna i årliga och
läns-mansräntan hvarjehanda förändringar, hvarunder de
ordinarie utlagorna blifva förökade icke blott genom förhöjda
skattetitlar, utan äfven i följd af måttens och vigternas
förstoring, särskildt under medlet af 1550-talet.
Därut-öfver tillväxer skattebördan genom hjälpgärder, hvilka äro
i ständig, om ock icke jämn, ’dock stadig tillväxt.
Vi sågo ofvan, att det icke är skäl att antaga, att
jorden blifvit synnerligen jämnt fördelad och skattlagd.
Erkännas må dock, att beskattningen under Gustaf Vasas
tid i Borgå län varit jämnare fördelad än man kanske
kunde förmoda — och detta i följd däraf, att skatten
i-hufvudsak utgick efter skattetal, blott en ringa del efter
röketal. Man jämföre blott hvad ofvan sagts om
hem-mansklyfningen och det olika antal bönder, som fanns på
skatten, och man skall finna, att småbönderna i regeln icke
hade att beklaga sig öfver orättvisa vid skatternas
fördelning. Denna omständighet hade icke heller, som vi
finna, undgått regeringens uppmärksamhet. Men då
förbuden om hemmansklyfning icke tycktes ha någon vidare
påföljd, åtminstone för de skatter, som redan räknade ett
öfvermåttan stort antal rökar, har regeringen, som synes
af en jämförelse af hjälpgär deskatt erna i ofvanstående
tabeller, med bibehållandet af skattegrunderna för de
ordinarie utlagornas utgörande allt mer begynt uttaxera de
ständigt växande hjälpgärderna efter röketal — om icke
i afsigt att fördela skattebördan jämnare öfverhufvud, så
dock i syfte att inhösta en rikare skörd genom de
ständigt växande hjälpgärdernas placering på rökarne. Bland
dessa tunga hjälpgärder, hvilka icke ingå i siffrorna i
ofvannämnda tabeller må särskildt nämnas den brudeskatt,
soan år 1563 *) utgjordes af hvar rök med -4 mk.
Hvilken andel hvarje rök eller bonde hade i byns
skattetal framgår tydligast af de längder, efter hvilka
l) St. A. 3,227 fol. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
