- Project Runeberg -  Den Speculativa Philosophen Johan Jacob Borelius i Calmar /
69

(1860) [MARC] [MARC] Author: Christopher Jacob Boström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 75 —

sen® förnimmelse likaså mycket sammanfaller ned
sht objekt, som Gods förnimmelse med sitt, så är
det klart, att b&da icke kanna hafva samma objekt
utan att vara samma förnimmelse» hvilket åter
endast derigenom är tänkbart, att den ändliga
varelsen sjelf vore Gud 12H). D& ou detta intagande lika»

eller antages för en verklig ducat. Den är sålänge endast
en förgylld kopparbit med form ocb pregel af en ducat och
ingenting vidare. Falsk blir ock en förnimmelse endast
såvida den bringas i förhållande till en sann tfèh antingen
anses eller antages eller utgifves för en sådan, d» v. e. för
någonting annat, Sn hvad den Är i och genom »ig sjelf,
Men na antage vi att alla Gudomlighetens förnimmelser äro
absolut sanna, och att deremot menniskans sinnliga
förnimmelser äro blott relativt sanna. Hvad är då naturligare,.
An att vi betrakte de förra såsom måttstocken för sanningèn
och gHtigheten af de sednare? Den sinnliga verkligheten it
visserligen ej falsk, såvida den icke tages för anat, ån
kvad den är; men den blir det, när den betrakta» såsom
den eoda sanna verkligheten, d. v. s. såsom annat ftn
menniskans verld och förnimmelsesätt. Det är beklagligt att man
■kall nödgas upplysa en fullfärdig "speculativ philosoph"
om någonting sådant.

m) Högst besynnerligt Den "ändliga varelsen" och det
oändliga väsendet hafva ju bägge verkligen samma innehåll
(object enligt LB) i sitt medvetande (se anm. 127) nemligen
den gadomliga ideen eller ftrninimelsen. Men hindrar detta
att det sednare kan hafva ideen för sig (formelt)
fullkomligt, och den förra deremot blott ofullkomligt? Och måste
ej denna då hafva henne för sig på annat sätt, och ban»
förnimmelse af henne följaktligen vara ea relativt annan?
Om t. ex. tvenne särskild» personer se ett kantigt torn
och således begge hafva det inom sin synkrets, så är ju
detta den verkliga förnimmelsen hos bägge. Mrn hvad
hindrar att den ena, som står närmare, kan se tornet såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boreliusjj/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free