Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
gen fallet, så skalle uttrycket vara-förnimmas icke
innebära mera eller annat än vara-vara, d. v. s. en
tom tavtologi, hvilket sannolikt icke ens är prof. Bo-
förnimmes, oeh att allt, som förnimmes, Sr, eller negativt
uttryckt, att ingenting kan vara, som icke förnimmes, oeh
ingenting förnimmas, som icke är. Men nu lärde sig PB
redan såsom Gymnasist någonting, hvarom beklagligen LB
ännu tyckes vara okunnig såsom Gymnasii-Lärare. Han
lärde sig nemligen, att när en sats kan universelt eller enkelt
omvändas, och när han både ss si sorts omvänd och
Omvändande eger sin fulla giltighet; sä utvisar detta att subjectet och
prædikatet i honom äro blott tvenne olika benämningar för
en och samma sak. Och hvarföre? Emedan det är rent af
omöjligt att tvenne särskilda kunskapsobjecter eller begrepp
kunna hafva fullkomligt samma omfattning eller sphaer.
Detta må vara oerhördt eller åtminstone obördt för LB,
men för hvar och èn logiskt bildad är det ej så. Om t ex.
man rätteligen kan säga i Geometrien: hvarje (sluten
tresi-dig figur, hvarje) tresiding år en (trehörnig figur, en)
trehör-hing, och omvändt: hvarje (sluten trehörnig figur, hvarje)
trehörning år en (tresidig figur, en) tresiding, så vet hvar
och en genast, ntt orden trehörning och tresiding äro blott
tvenne olika benämningar för ett och samma begrepp,
nemligen för den vanligen säkallade geometriska Triangeln.
Härmed nekas för ingen del, att benåmningarne äro tagne
från tvenne olika bestämningar hos det benämnda, och att
bestämningen tresidig ej är detsamma som bestämningen
trehörnig. Men den tresidiya figuren kan i -alla fall icke vara
någonting annat än den trehörniga figuren och tvertom. I
allmänhet afser hvarje benämning af en sak blott en visa
sida eller bestämning hos den; och regeln år visserligen att
den bör tagas a parte poliore, d. v. s. från den mest
framstående eller betecknande bestämningen. Men ofta kunna
flera bestämningar hafva denna charader i ungefär lika
grad, såsom fSrhållandet år med sidorna och vinklarne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
