Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Fjerde Sangen.
Men Etlbom mediertid allt motstånd brutit liar,
Och flygten mot lians påk kan endast ge försvar.
Han reJ
n med låtta steg en skingrad hop förföljer,
Då Sminans hatska il med floder honom sköljer,
En skur af hvirllen förd nu-^1 blindhet honom slår,
Bortröfvar hans peruk, och rifver ut hans hår. -
Att följa segreus spår tre gånger hjelten hastar,
l re gånger stormens våld tillbaka honom kastar.
Ack himmel!" ropte han "jag all din hårdhet ser.
Dock jag liar frälst Borås , jag bör ej önska mer."
Nu skyndar HofFman kring bland sina briftna leder,
Som stormen skingrat åt, och vapnen kastat neder.
Förskräckelse och flykt han öfver håren ser.
Der finnes ingen eld och ingen ordning mer.
Förtviilad han ännu mot ödets damslut stretar:
Olycklig den hans arm emot sin panna retar!
An bland sitt skrämda folk, ån midt i Edboms tropp,
Han muntrar utan hjelp och strider utan hopp.
Han ensam år ett berg som alla stormar bryter.
Men snart den ljumma flod kring alla lemmar flyter
Af en utmattad arm han fåfängt hjelp begår,
Hans påk ej vapen mer, men blott en börda år.
Boråsrens dristighet fördubblas vid harts fara,
Hans trötta raseri kan honom knappt försvara
Då af en flyktig svärm som vördar ån hans namn,
Förtviflad, från sig sjelf, han slits ur dödens famn.
Som när en högväxt alm sig öfver djupet kröker,
Der flodens stängda kraft sig större utlopp sökeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
