Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sachsiskt porslin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1703
Sacra Via—Sadel
1704
Bladsadel (överst t. v.), engelsk sadel
(överst t. h.) och damsadel. Den breda,
nedåtriktade delen kallas kåpa, på
bladsadeln framtill med knäputa (stöd för
knät). Bladsadeln med s. k. sadelblad
under sitsen.
spannmål, frukt, malm m. m.
100,000 inv.
Sa’cra Vi’a, Via Sacra
(lat., den heliga vägen), se Rom
sp. 1256.
Sa’cre rappresentazioni [-[-tat-siå’ni],-] {+[-tat-
siå’ni],+} ital. ”heliga skådespel”,
ett slags liturgiska skådespel
uppförda av lekmannabrödraskap vid
kyrkofester omkr. 1450—1550.
Sacrifi’cium, lat., offer. — S.
intelle’ctus, lat., ”offrande av
förståndet”, ett av lydnad för en
yttre auktoritet framkallad
underkastelse under en åskådning,
som är oantaglig för förståndet.
Sacrile’gium, lat., förbrytelse
mot det heliga, helgerån.
Sa’cro egoi’smo, ital., ”helig
egoism”, slagord, hämtat ur ett
av italienske konseljpresidenten
Salandra 1914 hållet tal, i vilket
han ss. S. betecknade regeringens
beslut att med hänsyn till
Italiens nationella intressen ej ge de
med Italien förbundna
centralmakterna sitt stöd i världskriget.
Sa’crum, lat., korsbenet.
Sa’crum ministe’rium, lat., se
Ministerium.
Sadducéer, i N. T., hos
Jo-sephus och i Misjna omtalat
motparti till fariséerna. Namnet hän-
syftar trol. på den jerusalemiske
prästen Sadok (se d. o.) på
Sa-lomos tid och kännetecknar S. ss.
ett framför allt av vissa förnäma
prästsläkter i Jerusalem uppburet
parti. I motsats till fariséerna
förkastade S. de äldstes stadgar och
avvisade de nyare trosartiklarna
om uppståndelsen o. d., vilka de
behandlade i gäckande ton,
möjligen under påverkan av grekisk
filosofi. S., som ej voro
synnerligen talrika, nämnas av Josephus,
liksom fariséerna, första gången
på Johannes Hyrkanos’ tid och
försvinna efter den judiska
statens undergång.
Sade [sadd], Donatien,
f. 1740, d. 1814, greve, fransk
författare, kallad markis de S.,
skildrade i talrika spirituella
romaner den perversitet, som
efter honom kallats sadism (se
d. o.).
Sadel. 1. Till ridbruk användes
numera nästan uteslutande
engelsk S. med stomme av trä och
stål, sits och kåpor (de senare
med 1. utan knäputor) av
svinskinn samt stoppning av tagel,
fodrad med skinn 1. ylletyg. För
militärt bruk användes dock
fortfarande bladsadel, vars
konstruktion åstadkommer
fördelning av ryttarens och
packningens vikt över större yta. En för
promenad- och jaktridning
avsedd, medelstor engelsk S. väger
omkr. 5 kg. Alltför små och lätta
S. skada ofta hästens rygg;
vid kapplöpning användas dock
ofta S. om % å 1 % kg. vikt.
Ehuru damer numera oftast rida
i herrsadel, förekomma dock
fortfarande damsadlar, avsedda
för sidsits. De äro i regel på
vänstra sidan försedda med två horn
till stöd för benen. K1 ö v s a
-del begagnas vid klövjning (jfr
d. o.). S. är försedd med krampor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
