Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättshistoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1619
Rättsmedel—Rättsstatistik
1620
tar rättsfilosofi och
rättsvetenskap (se dessa ord).
Rättsmedel, medel att komma
till sin rätt; de lagliga medel,
genom vilka domstols beslut kan
dragas under prövning av högre
instans. Man skiljer i sistnämnda
avseende mellan ordinä’ra R. 1.
sådana, som i vanliga fall få
användas, samt Extraordinära R., vilka
endast undantagsvis få användas.
Enligt svensk rätt höra till det
förstnämnda slaget återvinning,
vad, revisio’nsansökning och
besvär, till det sistnämnda
nulli-te’tsbesvär, resning, ansökning
om återbrytande av dom l. utslag
samt nådeansökan. R. indelas ur
en annan synpunkt i devoluti’va
och icke-devolutiva R. De förra
göra målet anhängigt vid annan
högre domstol än den, som förut
dömt. De senare medföra målets
återupptagande vid samma
domstol, som redan haft befattning
med målet.
Rättsmedicin (rätts- och
statsmedicin), den medicinska
vetenskapens tillämpning för
lag-skipningsändamål, ss.
likbesiktning och -öppning vid misstanke
om ej naturlig död, utlåtande
över personers sinnesbeskaffenhet,
omyndighetsförklaring,
fader-skapsmål m. m. Undersökning i
sådant syfte kallas
rättsmedicinsk 1. mediko-legal
undersökning. (Jfr
Obduktion).
Rättsområde, det område, där
en och samma rättsordning gäller.
En självständig stat bildar vanl.
ett R.
Rättsordning,
sammanfattningen av de för ett visst
rättsområde, t. ex. en stat, gällande
rättsliga reglerna av olika slag.
Rättspraxis, den praxis, som
de rättskipande myndigheterna,
på grund av all lagstiftnings
större 1. mindre ofullständighet,
vid sina avgöranden tillämpa.
Därvid åberopas grunderna för
ett visst lagrum 1. vad som i det
föreliggande fallet måste anses
vara riktigt och
överensstämmande med rättsuppfattningen. Då
hos myndigheterna en viss
uppfattning gjort sig gällande vid
avgörande av ett rättsfall, pläga
även andra liknande fall bli
avgjorda på enahanda sätt,
varigenom så småningom en lagen
kompletterande rättskälla
uppstår. Stor vikt tillmätes givetvis
den R., som iakttages i Högsta
domstolen, Regeringsrätten och
av K. M:t i statsrådet. Jfr
Prejudikat.
Rättsspråk, 1 a g s p r å k, den
språkstil, som förekommer i
lagtexter. R. har vanl. en
ålderdomlig prägel, åsyftande, utom
att åt lagen förläna en högtidlig,
vördnadsbjudande form, att
genom användandet av till sin
rättsliga betydelse noggrant
fixerade ord och uttryck undvika
otydlighet och tvetydighet.
Berömt är det kärnfulla,
korthuggna R. i de svenska
medeltidsla-garna och i 1734 års lag.
Rättsstatistik, statistik, som
har till föremål
rättstillämpningen genom domstolar, exekutiva
myndigheter och
fångvårdsanstal-ter. Inom rättsstatistiken plägar
man skilja mellan
rättegångs- och
utsöknings-statistiken, som behandlar
vid domstolar och exekutiva
myndigheter anhängiggjorda mål och
ärenden, deras art och antal, tid
och sätt för deras handläggning
m. m.,
brottmålsstatisti-ke.n (kriminalstatistik), som
redogör för olika brott, deras arter,
frekvens, de brottsligas ålder, kön,
tidigare undergångna
bestraffningar m. m., samt fångvårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
