Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1563
Ryssland (Historia — 1480)
1564
net på det folk, varöver de
härskade (därav sedan ru’sskij,
rysk). Ruriks släkting och
efterföljare, Oleg (Helge), erövrade
det nordmannarike, vilket andra
vikingar upprättat i Kiev, som
sedan blev det nya ryska rikets
huvudstad; de följande furstarna
befäste med hjälp av
nyinkal-lade ”varjager”, ”väringar” (se
d. o.) sin makt över de små
slaviska stammarna och gjorde
stundom framstötar mot
Konstan-tinopel. Vladimir den
helige (960—1015) gjorde den
grekisk-ortodoxa kristendomen,
predikad i R. på sydslaviskt språk,
till statsreligion. Hans son J a
-r o s 1 a v, Olof Skötkonungs måg,
undanträngde med svensk och
norsk hjälp sina bröder, med vilka
han enl. nordisk sed haft att dela
riket; ss. storfurste i Kiev 1034
—-54 samlade han R:s första, av
nordiska sedvänjor starkt
påverkade rättskodex, Ru’sskaja
Pra’v-da. Efter hans död sprängdes
riket, uppdelat först mellan hans
fem söner och sedan mellan deras
avkomlingar. Ingen av dessa
Ru-riksättlingar, ”rurikovitji”, var
stark nog att tillkämpa sig den
samlade makten, helst som nya
var jager ej längre kunde
tillkallas som förstärkning, sedan
förbindelsen mellan Skandinavien
och ”Gårdarike” efter de
grekiska och romerska kyrkornas
skilsmässa nästan fullständigt
avbrutits. Den överledning, som
storfursten i Kiev utövade, var rent
nominell. Det främsta av
delfurs-tendömena blev storfurstendömet
Vladimir, som raskt utvidgade
sina gränser öster ut och i
betydelse överflyglade Kiev; bland de
övriga märkes det i mitten av
1100-t. först omtalade Moskva;
dessutom uppstodo en del
stads
republiker, främst Novgorod (se
d. o.) och Smolensk. Splittringen
omöjliggjorde effektivt motstånd
mot de vid 1200-t:s början från
Asien framträngande
mongolerna 1. tatarerna, vilka efter att
först ha erövrat s. R. 1237—
40 underlade sig det centrala
R.; även Novgorod blev senare
tributpliktigt. R. blev så en del
av khanatet Kiptjak, vars khan
hade sitt fältläger, Gyllene
Horden (se d. o.), i Saraj vid nedre
Volga; landet var fortfarande
uppdelat i olika ofta sinsemellan
stridande furstendömen, vilkas av
khanerna till- och avsatta ryska
furstar fingo behålla sin makt
över sina riken mot att de
fungerade som mellanhänder vid den
finansiella utpressning, som främst
gjorde tartarväldet tryckande.
I början av 1300-t. erhöll fursten
i Moskva Ivan den bland
furstarna ivrigt åtrådda
storfurstevärdigheten och därmed
uppdraget att insamla skatten från R:s
övriga furstendömen (därav
tillnamnet Kalita’ —
”penningpungen”). Detta tatariska
förtroendeuppdrag lade första grunden till
Moskvas maktställning. Ivans
sonson Dimitrij (se denne)
gjorde ett försök att frigöra sig
från det tatariska väldet och vann
1320 en seger vid Snäppfältet
vid Don (därav hans tillnamn
Donsko’j) men måste, sedan
tatarerna stormat Moskva, åter
underkasta sig dem. Först omkr. 1470
kunde Ivan III V a s i 1 e
-v i t j i förbund med den från
Gyllene Horden avfallne
kha-nen i Krim neka Horden lydnad
och trotsa dess angrepp.
Samtidigt underlade sig Ivan Novgorod
och en rad delfurstendömen samt
en del av Litauen erövrade ryska
områden. — Det en a d e R y s s -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
