Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Ryggrad
1504
Ryggrad. Fig. 2. översta halskotan
(atlas) hos människa, sedd ovanifrån.
Ka ryggmärgskanal, L ledutskott, Tv
tvärutskott.
(stundom även undre) k o t b å g e
och utskott: tagg-, tvär- och
ledutskott m. fl. De övre
bågarna bilda den ryggmärgen
omslutande ryggmärgskanalen.
— Jämförande anat. Kotorna
bildas i kordans (se Ryggsträng)
skelettogena skida. Hos
rundmunnar finnes ett första anlag till
kotbågar i form av små
brosk-stavar; ryggsträngen kvarstår
dock i sin fulla utveckling. Hos
hajfiskar utbildas jämte bågar
även kotkroppar av förkalkat
brosk. Högre ryggradsdjur ha
förbenad R. Benfiskar m. fl. ha i
bägge ändarna koniskt urholkade,
bikonka’va 1. am f i c o e’l a
kotor, i vilka hålrummen äro
fyllda av kordavävnad. Hos
stjärt-groddjur m. fl. äro kotorna
o p i s t h o c o e’ 1 a, d. v. s.
kot-kropparna ha ett främre ledhuvud
och en bakre ledpanna, som ledar
mot närmast bakre kotas ledhuvud
o. s. v. Ledytornas läge hos
grodornas och flertalet kräldjurs
p r o c o e’ 1 a kotor är motsatt det
hos de opisthocoela kotorna. Hos
fåglar äro halskotorna försedda
med sadelleder. Hos däggdjur äro
kotorna förenade genom elastiska
skivor av trådbrosk, som innehålla
en sista rest av ryggsträngen.
Antalet kotor växlar mellan 9
(hos grodor) och 400 (hos ormar).
J fr Skelet t. — Hos människan
utgöres R. av 33 a 34 med
varandra förbundna kotor. De 9 å
10 nedersta kotorna (5 korskotor
och 4 å 5 svanskotor) äro
sammanväxta till resp, korsbenet, ett
trekantigt, skyffelformigt ben, och
svansbenet (jfr Bäcken). De
övriga kotorna (7 hals-, 12
bröst-och 5 ländkotor) kallas fria
kotor. Vid bröstkotorna fästa sig
de tolv revbensparen. De fria
kotorna äro inbördes förenade med
3—6 mm. tjocka, i mitten mjuka
och svällande broskskivor, vilka
möjliggöra R: s rörlighet och
mildra stötar, samt med ledgångar,
ligament och muskler. De två övre
halskotorna ha avvikande form
och äro avpassade spec. för
vridrörelse (kring R:s längdaxel).
Den översta (a’tias), som uppbär
huvudet, har formen av en ring,
den andra (epistro’pheus) har ett
rakt uppåtstigande, tandformat
utskott, som ledar mot atlas. R.
tilltar i mäktighet nedåt och når
sin starkaste utveckling i
kors-benets övre del, varifrån den
hastigt avsmalnar. R. bildar en
dubbelt S-formig pelare, utgörande
c:a V5 av hela kroppslängden.
Sedd framifrån är den konvex i
halsdelen, konkav i bröstdelen,
Ryggrad. Fig. 3. Tredje ländkotan hos
människa. B kotbåge, K kotkropp. Ka
ryggmärgskanal, L ledutskott, Ta
taggutskott, Tv tvärutskott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
