Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rydin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1499
Riigen—Ryggmärgssjukdomar
1500
Rü’gen, Tysklands största, ö.
R., som hör till prov. Pommern,
Preussen, är beläget i Östersjön
och skiljes från Vor-Pommerns
kust genom det smala
Strelasun-det. Kusten är starkt
sönderskuren. ön är ett bördigt och
kuperat land, som når högst i n.ö., där
den med en hög kritkust stupar
brant i havet (kritklinten
Stub-benkammer med Königsstuhl, 133
m. ö. h., pä halvön Jasmund).
Huvudnäring jordbruk. Flera
mycket besökta badorter (Binz,
Göhren m. fl.).
Ångfärjeförbindel-se med Sverige
(Sassnitz—Trälle-borg) och med fastlandet.
Huvudort Bergen. 968 kvkm. 50,000 inv.
— R. styrdes under tidig medeltid
av självständiga vendiska furstar.
Det erövrades 1168 av Valdemar I
av Danmark och förblev danskt,
tills det 1325 införlivades med
Pommern (se vid. d. o.).
Ryggmärg, se Ner vsystem
sp. 749 f.
Ryggmärgssjukdomar.
Symtomen vid R. hänföra sig till
bortfall av funktionen hos neuroner 1.
retning av dessa och utgöras i
förra fallet av förlamning (skada
på motoriska neuroner) 1.
rubbningar i sensibiliteten (skada på
sensibla neuroner), i senare fallet
resp, krampryckningar, varvid
vanl. endast delar av musklerna
rycka (fibrillära
muskelryckningar), och smärtor 1. parestesier.
Vid skada på de långa
ryggmärgs-banorna komma av de
kroppsdelar, som innerveras av dessa
banor, alla nedanför skadan
belägna att visa förändringar. Vid
sådan skada i ryggmärgens gråa
substans, som ej berör
lednings-banorna, uppstå förändringar
endast hos kroppsdelar, som ligga
i höjd med ryggmärgsskadan
(nivåförlamning). Då de
motoriska banorna ligga ganska tätt
hopbuntade, ge skador i dessa ofta
utbredda förlamningar, varemot
de sensibla, som ligga mera
spridda, vid R. ofta ge endast
partiella bortfallssymtom.
Förlamningarna (jfr d. o.) vid R. visa
muskelstyvhet (spastisk
förlamning), när de bero på skada på
ledningsbanorna, men slappa
muskler (slapp förlamning) vid
förstöring av motoriska celler i
ryggmärgens främre horn. R.
benämnas systematiska, när de
hänföra sig till bestämda
lednings-banor, diffusa, när de ej visa
bestämd förkärlek för någon viss del
av ryggmärgen. De flesta
systematiska R. äro långsamt
fortskridande. Av s y s t e m a’ t is k a R.
kunna följande nämnas.
Fried-r i c h s a t a x i’, ärftlig
utveck-lingshämning, ger symtom redan i
barndomen med ataxi i nedre
ex-tremiteterna, nystagmus,
sluddrigt tal m. m. — S p a’ s t i s k
s p i n a’ 1 p a r a 1 y’ s, ärftlig
utvecklingsrubbning av motoriska
banor, visar sig i 20—30-årsåldern
genom spastisk pares, börjande i
nedre extremiteterna, varigenom
gången försvåras (stela ben och
sträckta fötter). — A m y o t r o’
-fisk 1 a t e r a’ 1 s k 1 e r o’ s, ej
ärftlig, uppträder i
20—40-års-åldern med muskelatrofi i
händerna, spastiska pareser och
bulbär-paralys (se d. o.) och är genom
denna, i motsats till de
föregående, direkt dödande. — P r o
-g r ess i’ va
muskelatrofi’ e r (muskelförtvining) av
olika typer, ofta ärftliga, ge
fortskridande atrofi av muskulaturen
och därav följande inskränkning
i rörelseförmågan. Behandling av
nu nämnda R. är symtomatisk.
Bättring står ej att få. — T a’bes
d o r s a’ 1 i s, se Syfilis. —
D i f f u’ s a R. I anslutning till
infektionssjukdomar kan en
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
