Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Rumänien
1446
sig R. mot trippelalliansens
makter, med vilka det slöt ett flera
gånger förnyat förbund 1883.
Tidvis framkallade dock
magyari-seringspolitiken mot de i
Siebenbürgen bosatta rumänerna, som
sedan 1200-t. invandrat dit, en
stark animositet mot
Österrike-Ungern. — I andra Balkankriget
1913 fann R. ett tillfälle att
hindra Bulgariens starka
makttillväxt genom att ingripa på
Greklands och Serbiens sida. Dess
armé trängde motståndslöst långt
in i Bulgarien, och freden i
Bukarest aug. s. å. gav R. den
bulgariska delen av Dobrodja. Vid
världskrigets utbrott bestod
förbundet med trippelalliansen, men
intresset för stamfränderna i det
ungerska Siebenbürgen medförde,
att folket starkt sympatiserade
med ententen. Under Karl I: s
livstid skedde ingen förändring. Men
under hans efterträdare,
brorsonen Ferdinand (1914—),
och under ledning av
ministerpresidenten J. Bratianu d. y.
förklarade R. aug. 1916
Öster-rike-Ungern krig. Dess trupper
besatte Siebenbürgen men kunde
ej hålla stånd mot centralblockets
arméer. Efter svåra nederlag i
Siebenbürgen och Dobrodja samt
därefter v. om Bukarest
översvämmades R. av fiender (se
vid. Världskriget). Hären
retirerade till Moldau, och Jassy
blev regeringens tillflyktsort.
1917 sökte de ryska
bolsjeviker-na framkalla revolution i R.
Fredsförhandlingar med
centralmakterna inleddes 1918 av en
regering Averescu och
avslutades av den tyskvänlige
Mar-ghiloman s. å. Genom freden i
Bukarest maj 1918 avstod R. s.
Dobrodja till Bulgarien,
gränsområden vid Karpaterna åt
Ungern samt gav centralmakterna
viktiga ekonomiska rättigheter. —•
S t o r - R u m ä n i e n (1918—).
Nov. 1918 förklarade R.
centralmakterna ånyo krig, besatte
Siebenbürgen och Bukovina och
ryckte in i Ungern. Genom freden
i Neuilly 1919 återfick R. s.
Dobrodja, i Trianon 1920 erhöll det
Siebenbürgen och Bukovina. Det
ryska Bessarabien slöt sig 1918
till R. Ödeläggelsen under
världskriget föranledde en ännu ej fullt
återvunnen nedgång i avkastning
för såväl jordbruk som industri.
Statskassans under
ockupationen 1916 företagna deponering i
Moskva, där den kvarhållits av
bolsjevikregeringen, framkallade
oerhörda finansiella svårigheter.
Genom en ny författning 1923
genomfördes efter häftiga
stridigheter de nyförvärvade
riksdelar-nas inordnande samt den lika
(manliga) rösträtten. Stora
bekymmer ha vållats av
behandlingen av de avsevärda främmande
minoriteterna, främst magyarerna i
Siebenbürgen och de tyska
åkerbrukskolonierna där och i ö. delen
av Banatet. Den bolsjevikiska
propagandan i R. och Rysslands
vägran att erkänna R:s erövring
av Bessarabien ha underhållit en
varaktig rysk-rumänisk spänning.
Yttre trygghet har R. efter kriget
sökt vinna genom inträde i ”lilla
ententen” (se d. o.) samt medelst
vänskapsförbindelser med Polen
och Frankrike. Ett starkt
inflytande har utövats av den
viljestarka drottning Marie, som bl. a.
genom dynastiska förbindelser sökt
skaffa R. en dominerande ställning
bland Balkanstaterna. —- Stort
uppseende väckte kronprins
Ca-rols avsägelse av sin arvsrätt jan.
1926, vilket sattes i samband med
hans fronderande politiska
förbindelser. Hans återinsättande har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
