Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rose bengal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1333
Rose bengal—v. Rosen
1334
d. ä., f. 1736, d. 1771,
apotekare, medicinalassessor i Berlin,
uppfinnare av Roses metall (se
Legering sp. 358). — 2. V a
-1 e n t i n R. d. y., f. 1762, d. 1807,
den föreg:s son, apotekare,
medicinalassessor i Berlin, upptäckte
inulin (sed. o.) och
natriumbikarbonat samt utförde ett flertal
betydelsefulla analytiska arbeten. —
3. H e i n r i c h R., f. 1795, d. 1864,
den föreg: s son, tysk kemist, prof,
vid universitetet i Berlin 1823,
framstående forskare inom
analytiska och oorganiska kemin.
Rose bengal [rås bägga’11] (fr.,
bengaliskt rött), se
Färgämnen sp. 865.
Rosebery [råo’sb9ri], A r c h
i-bald Philip Primros e,
earl of R., f. 1847, engelsk
liberal politiker. R. tog sitt säte i
överhuset 1871 och var 1881—83
medlem av Gladstones andra
ministär. 1886 och 1892—94 var han
Gladstones utrikesminister,
hävdade imperialistiska åsikter och
motarbetade Frankrikes
expan-sionssträvanden. 1894—95 var
han premiärminister. Hans
imperialism väckte misstro hos de
radikala elementen i det liberala
partiet, vars ledning han därför
lämnade 1896. Fastän på senare
tid ställd utanför partierna har
R. vid flera tillfällen stött olika
regeringar i utrikespolitiken. R.
har utgivit historiska och
politiska skrifter.
Rose-croix [rå§ kroa’], en av
Péladan (se d. o.) 1892 stiftad
orden, med starkt inslag av
mysticism, uppkallad efter de tyska
rosenkreuzarna (se d. o.). R.
anordnade utställningar i Paris 1892
—97, i vilka flera av tidens
bemärkta konstnärer deltogo.
Rosegger [rå’s-], Peter, f.
1843, d. 1918, österrikisk
författare. R., vilken var bondson från
Steiermark, skrev med motiv
därifrån ett stort antal fängslande
romaner och noveller, präglade
av varmhjärtad humor.
Rose’lla, se Papegojor.
Rosella’n, r o s i’ t, rosenrött
ler jordssilikat;
omvandlingsprodukt av anortit. Förekommer i
kalksten.
v. Rosen, svenska adliga ätter.
1. Gustav Fredrik v. R., f.
1688, d. 1769, greve 1751,
militär. R. blev generaladjutant hos
Karl XII 1714 och åtföljde
konungen på ritten från
Turkiet till Stralsund. Han anslöt
sig under frihetstiden till
hattpartiet, var 1739—65 riksråd,
1747—52 generalguvernör i
Finland och 1757—58
överbefälhavare i Pommerska kriget. — 2.
Adolf Eugène v. R., f.
1797, d. 1886, greve, överste vid
flottans mekaniska kår 1855,
”de svenska järnvägarnas
fader”. Under en långvarig
utlandsvistelse studerade R.
järn-vägsbyggnadsteknik, särskilt i
England, och framlade 1845 ett
förslag till ett svenskt
järnvägs-system. Han erhöll även tillstånd
att anlägga järnvägar, men brist
på kapital lade hinder i vägen, och
endast en mindre bana blev byggd.
Efter en energisk kampanj på
rid-darhuset förmådde emellertid R.
regeringen att taga saken om hand
och genomdrev på 1853—54 års
riksdag beslutet om
stambanornas anläggande (se Järnväg
sp. 344). — 3. Georg v. R.,
f. 1843, d. 1923, den föreg:s
son, greve, målare, prof, vid
Konstakademin 1880-—1908, dess
direktör 1880—87 och 1893—99.
R. började sin utbildning i
Konstakademin, men den egentliga
konstnärliga väckelsen fick han,
då han på världsutställningen i
London 1862 gjorde bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
