Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romerska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
Romerska riket
1288
och äldsta öden (753—509
f. Kr.). R:s äldsta historia är
endast känd genom sägner av ringa
historiskt varde, om de också oita
inneliälla en kärna av sanning.
Enl. traditionen grundlädes Kom
av Ro’mulus 753, från vilket
år den romerska tidräkningen
utgick. Romulus blev dess forste
konung. Hans efterträdare, N
u’-ma Pompi’lius, skall ha
ordnat R:s religiösa institutioner.
Konungarna T u’ 11 u s H o s t
i’-lius. A’ n c u s M a’ r c i u s och
T a r q u i’ n i u s P r i’ s c u s
utvidgade enl. sagan R: s område
genom erövringar. Den sistnämnde
är den förste i raden av tre
etruskiska konungar, de s. k.
tarqui’-nierna. Av dem tillskrives S e’ r
-viusTu’llius såväl en
författning som Roms stadsmur, vilka
båda emellertid härstamma från
långt senare tid. Tarqui’nius
S u p e’ r b u s gav genom sitt
tyranni slutligen — enl. traditionen
509 f. Kr. — anledning till
monarkins fall och införandet av
republikanska styrelseformer. I
det ursprungliga romerska
samhället dominerade den latinska
stammen, och latinet blev Roms
och det uppväxande världsrikets
språk. Stadens för handeln
gynnsamma läge nära Tiberns mynning
samt påverkan från den högre
etruskiska kulturen —
manifesterad i språkligt inflytande —
gåvo åt Rom övertaget över de
närmaste grannarna i Latium.
Särskilt områdena ned till havet
samt till Albanobergen i ö. blevo
Rom underdåniga. —
Erövringen av mellersta 1 t a
-lien (509—omkr. 350). Efter
konungadömets fall utbröto nya
strider med etruskerna, varvid
konung Porsenna som
tarquinier-nas bundsförvant skall ha erövrat
Rom. Såväl dessa som
ovannämn
da sägner om tarquinierna
återspegla det etruskisxa herravälde,
varunder Rom en tid under 500-1,
kom. Romarna lyckades
småningom utvidga och befästa sin maKt
över städerna i Latium och trädde
i spetsen för deras förbund. Med
Vejis erövring 390 f. Kr. Kom s.
Etrurien under Roms välde. Ehuru
de norrifrån antågande gallerna
386 f. Kr. förstörde Rom, kunde
dess välde snart ytterligare
utvidgas genom underkuvandet av
latinarnas grannar i s. och ö.,
aequer och volsker. Romerska
kolonier upprättades på strategiskt
viktiga punkter i de erövrade
stadsstaterna, som f. ö. inträdde i
det latinska förbundet och blevo
krigstjänstskyldiga åt R. men
fingo behålla lokal självstyrelse.
— Vid konungadömets fall hade
två ämbetsman, senare kallade
konsu’ler (se d. o.), gemensamt
övertagit konungens iunktioner
utom de sakrala, som gåvos åt
Reæ sacro’rum (se Rex).
Konsulerna biträddes av quaeslo’rerna
(se d. o.). Den högsta politiska
ledningen kom att tillhöra
senaten, som bestod av de främsta
bland patri’derna, en
aristokratisk storgodsägarklass, medan
ple-be’jema nästan fullständigt
saknade politiska rättigheter. Genom
strejk — utvandringen till
”He-Lga berget” trol. 454 —
till-tvingade de sig rätt att som sina
representanter utse två (senare
10) folktribuner (se Tribun),
vilka fingo betydande privilegier,
bl. a. vetorätt mot övriga
ämbetsmän och senaten. Tribunerna
skulle biträdas av två aedi’ler.
Tack vare upptecknandet av
rättsreglerna i De tolv tavlornas lagar
genom ”decemvirerna” (451) fingo
plebejerna skydd mot de
patri-ciska ämbetsmännens godtyckliga
rättskipning. Sina politiska
rät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
