Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rom, huvudstad i Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Rom
1270
gast förlädes inom staden, ss.
Villa Farnesina (se
Farnesi-n a) på högra Tiberstranden och
Villa Medici (nuv. Franska
akademin) med sin praktfulla
trädgård på Monte Pincio, sedan
längre bort, ss. Villa Madama,
uppförd av Giulio Romano efter
Rafaels planer (från 1515), och
Villa di Papa Giulio med sin
halvrunda gårdsfasad, uppförd
1550—55 av Vignola (se ill. till
d. o.) för påven Julius III, nu
museum för förromerska fynd från
prov. R. — Renässansen utförde
även ett omfattande
kyrkobygg-nadsarbete i R. Den centrala
uppgiften, i vars tjänst tidens
största konstnärer stodo, var
uppförandet av den nya
Peters-kyrkan (se d. o.). Bland de
tidigare renässanskyrkorna är den
1472—77 helt ombyggda Santa
Maria del Popolo den förnämsta,
märklig även på grund av sin av
Bernini skapade interiör, det av
Rafael uppförda Capella Chigi
och Andrea Sansovinos
kardinalgravar. I ren högrenässansstil
uppfördes den lilla rundbyggnaden
Tempietto av Bramante (se ill. till
d. o.) invid kyrkan San Pietro in
Montorio. —- Renässansen
tillförde R. många skönhetsvärden, och
det var nu åter världens främsta
kulturcentrum och utvecklades
kraftigt. Å andra sidan förstördes
hänsynslöst antika och
forn-kristna byggnader. Men omkr.
1500 vaknade intresset för antika
skulpturer, och nu uppstodo de
första samlingarna, den största i
Vatikanen (se d. o.). — V.
Baro ek en. Barockens
stadsbygg-nadskonst i R. fullföljde i än
monumentalare former renässansens
uppslag. Långa, obrutna gator
drogos i rät nivå som
förbindelseleder mellan stora centrala
byggnadsverk och platser, så t. ex. Via
Rom. Piazza del Popolo.
Venti Settembre — Via del
Quiri-nale mellan Porta Pia och Piazza
del Quirinale samt de gator, som
förbinda Santa Maria Maggiore
med Lateranen, Piazza Venezia
och Santissima Trinitå de’ Monti.
Som gatufonder uppställdes
antika obelisker och skulpturverk
ss. de bägge kolossala
dioskur-grupperna på Piazza del
Quirinale (nuv. uppställning med
obelisk och fontän från 1787), och
nva monumentalplatser anlades.
Tidens store konstnär var
Bernini, som i Piazza di San Pietro
framför Peterskyrkan (se d. o.)
skapade R:s och en av
världens främsta monumentalplatser.
Han anlade även den
långsträckta, fontänprydda Piazza Na von a.
urspr. ett antikt stadion, samt
deltog i utformningen av den
ovala, obeliskprydda Piazza del
Popolo, som av Rainaldi försågs
med två likformiga kupolkvrkor
som gatudelare mot s. men först i
början av 1800-t. slutgiltigt
utformades i samband med
parkanläggningen på Monte Pincio.
Bernini gjorde även utkasten till den
mot kyrkan Santissima Trinitå de’
Monti stigande Spanska
trappan, R:s märkligaste
uppfarts-anläggning, och den vackraste av
R:s otaliga fontäner, Fontana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
