Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rodin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Rodinal—Roebling
1236
Luxembourgmuseet; se ill. till
Fransk konst sp. 584)
inledde en rad verk, de flesta i
marmor, ägnade den nakna
kvinnokroppen. Med monumentet
Borgarna i Calais (1891—96,
Calais; ett exemplar framför
Glyptoteket, Köpenhamn)
skapade R. ett av sina starkaste
arbeten, i sitt mäktiga och slutna
patos täml. ensamstående i hans
mestadels sensuellt betonade
produktion. R. utförde även en
mångfald porträttskulpturer, såväl
intima byster som storformade
monument, bl. a. över Hugo och
Balzac (1898; skiss till huvudet
se ill. till Bildhuggarkonst
sp. 1541). Berömda äro även hans
teckningar, starkt summariska
rörelsestudier, ofta ifyllda med
akvarell. — Hans verk finnas i
gipsavgjutningar och delvis i
original samlade i M u s é e R o d i n,
inrymt i Hotel Biron, Paris, som
av R. 1916 överlämnades till
staten.
RodinaT, se
Framkallning.
Ro’dium,
rhodium,platinametall, upptäckt 1803 av Wollaston.
R. är olösligt i alla syror, löses
däremot av smältande
kalium-bisulfat under bildning av ett
dubbelsulfat. Om natriumklorid
och klorgas vid högre temperatur
få inverka på R., bildas det
rosafärgade dubbelsaltet
natrium-rodiumklorid, Na3(RhCl6), vilket
är lösligt i vatten. Atomtecken
Rh, atomvikt 102,9, smältpunkt
omkr. 2.000°, spec. v. 12.6. R. är i
sina föreningar trevärt. R.
användes i Le Chateliers pyrometer.
Rodnad, öknmg av hudens röda
färgton genom ökad
blodtillströmning till följd av vidgning av
hudkärlen. R. är bl. a. ett symtom
vid inflammation (se d. o.) och en
del nervösa rubbningar samt
upp
träder ofta momentant i ansiktets
hud vid sinnesrörelser.
Rodomonta’d (efter
Rodomon-te, en skrävlare i Ariostos
”Or-lando furioso”), skryt, skrävel.
Ro’dopemassivet, se
Balkanhalvön sp. 1024.
Rodos, Rhodos. 1. ö bland
s. Sporaderna, belägen vid Mindre
Asiens s.v. kust. R. är bergigt
(högsta punkt 1,240 m.) men har
bördiga kustslätter. Vin- och
olivodling. 1,460 kvkm. C:a 40.000
inv. (mest greker). — R.
utgjorde under forntiden ett mestadels
självständigt stadsförbund, som
gemensamt grundläde R. 2. 1310
blev ön säte för Johannitorden,
som 1522 efter ett halvt års
belägring fördrevs därifrån av
turkarna. R. tillhör Italien sedan
1912 (formellt sedan 1923). R.
var under hellenistisk tid säte
för en betydande bildhuggarskola
(se Bildhuggarkonst sp.
1518). — 2. Huvudstad på R. 1
och Tolvöarna, belägen på R. 1.
Ortodox metropolit. 16.000 inv.
Rodrigues fråodri’ges],
Rod-r i g u e z, ö bland Maskarenerna,
Indiska oceanen. Av vulkaniskt
ursprung. 110 kvkm. 7,000 inv.
— R. blev engelsk besittning 1814
och lyder under Mauritius.
Rodri’guez [-geth], Simon,
portugis, en av Loyolas
ursprungliga medhjälpare, från 1540
verksam i Portugal, från 1546 ss.
pro-vinsial. R. utgav 1577 en skildring
av jesuitordens uppkomst och
utveckling.
Rodsja’nko, M i h a i 1 V1 a
-dimirovitj, f. 1859, d. 1924,
rysk politiker, medlem av 3:e och
4:e riksdumorna (talman i den
4:e). R. stod i spetsen för
provisoriska dumakommittén, som
under marsrevolutionens första
dagar representerade regeringen.
Roebling [rö’p-J, John Au-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
