Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikissa, svenska furstinnor - 1. Rikissa - 2. Rikissa - Rikoschettering - Riksakten - Riksamiral - Riksantikvarie - Riksarkivet - Riksavtal - Riksbanér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Rikoschettering—Riksbanér
1142
prins samt tredje gången med
Sverker d. ä. — 2. R., dotter till
Valdemar I av Danmark, 1210
förmäld med konung Erik Knutsson.
Rikoschette’ring (av fr.
rico-chet, studsning), en avskjuten
projektils stundom inträffande
studsning, ofta förenad med
avsevärd förändring av
rörelseriktningen, efter en momentan
beröring med mark, is, vatten etc. ■—■
R i k o s c h e’ 11,
rikoschetteran-de projektil.
Riksakten, se
Svensk-norska unionen.
Riksamiral, under 1500- och
1600-t. en av de fem höga
riks-ämbetsmännen, flottans och
Ami-ralitetskollegiums högste chef.
Ämbetet kan ledas tillbaka till
Erik XIV :s regering. Den siste R.
var G. O. Stenbock, efter vars död
1685 ämbetet upphörde.
Riksantikvarie, den
ämbetsman, som utövar högsta
tillsyn över Sveriges fornminnen
samt byggnadsminnesmärken (se
Fornminnesvård). R. är
föreståndare för de under Vitt,
hist. o. ant. akad:s inseende
ställda statssamlingarna, främst Stat,
hist. mus., samt därjämte (sedan
1786) akademins självskrivne
sekr. Ämbetet upprättades av
Gustav II Adolf, vilken utsåg
Johan Bureus till förste R. Det fick
först med B. E. Hildebrands
verksamhet vid 1800-t:s mitt stor
betydelse för kulturminnesvården.
Riksarkivet, under
ecklesiastikdepartementet sorterande
ämbetsverk. R. skall enl. instruktion
8 sept. 1924 ss. central
arkivmyndighet övervaka
tillämpningen av arkivförfattningarna, utöva
uppsikt över landsarkiven (se
Arkiv sp. 654) samt inspektera
centrala och lokala arkiv. Till
R:s vetenskapliga uppgifter hör
främst att främja historisk
forskning bl. a. genom publicerandet av
undersökningar rör. R: s
verksamhet och av handskrifter rör.
Sveriges historia. Som arkivdepå har
R. att mottaga och vårda de
handlingar, som från K. M:ts kansli
samt från myndigheter och
institutioner 1. av enskilda personer dit
överlämnas. Kanslihandlingarna
utgöras förnämligast av
riksre-gistraturet (se Registratur)
och statsrådsprotokoll samt
handlingarna till de mål och ärenden,
som avgjorts i konseljen, i Högsta
domstolen och Regeringsrätten.
R. utgöres enl. sin nuv.
organisation av riksarkivarien ss.
chef och två arkivråd ss.
ledamöter och byråchefer. Därjämte
finnas förste och andre
arkiva-rier, en registrator samt
amanuenser. En av R:s sektioner
utgöres av det numera med R.
införlivade Kammararkivet (se A r
-kiv sp. 654). — Grunden till R.
lades redan under medeltiden.
Fastare utformning erhöll dock
”riksens archivum” först under
Gustav II Adolfs tid. Till 1801
lydde R. under Kanslikollegium
med hovkanslern som närmaste
chef. Det kvarstod under dennes
överinseende till 1840, då det
ställdes under
ecklesiastikdepartementet. 1878 blev R. självständigt
ämbetsverk. Titeln riksarkivarie
för R:s chef infördes på 1830-t.
R. var tidigare inrymt i Kungl.
slottet, överflyttades 1846 till
Skeppsbron samt kort därpå till
f. d. Stenbockska palatset på
Riddarholmen. Ny huvudbyggnad
uppfördes 1887—91.
Riksavtal, se
Kollektivavtal sp. 1014.
Riksbanér, kungligt
värdig-hetstecken i form av en rikt
utstyrd fana på en lansformig stång.
Urspr. torde endast tyska kejsar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
