Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richesse oblige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Richson—Richter
1104
lohann Paul Richter. Målning av Fr.
Meyer.
1785 efter mönster av Maison
Carrée i Nimes. Tobaks-,
maskin-och trävaruindustri; medelpunkt
för Virginias handel. 180,000 inv.
— R. grundades 1737. Under
slavkriget hade sydstatsregeringen
sitt säte i R., vars erövring genom
Grant 1865 bragte kriget till
avslutning. — 3. Stadsdel i New
York (se d. o. sp. 784 och 792).
Richson [ri’kk-], Carl Eric,
f. 1857, d. 1925, skeppsbyggare,
inträdde 1897 i
mariningenjör-staten och befordrades 1910 till
marindirektör. R. var skicklig
fartygskonstruktör och ledde
bl. a. byggandet av de första
svenska u-båtarna.
Richter. 1. J a k o b R., d. 1571,
tyskfödd, i Sverige verksam
arkitekt. R. gjorde sin förnämsta
insats vid Kalmar slott, där han
fr. o. m. 1553 arbetade vid de
stora byggnads- och
befästnings-företagen. — 2. David R.
d. ä., f. omkr. 1662, d. omkr.
1735, målare. R. fick sin
utbildning hos Ehrenstrahl, lämnade
Sverige omkr. 1692, verkade i
Berlin och Dresden samt fr. o. m.
1701 i Wien, där han vann stort
anseende som porträttmålare. —
3. David R. d. y., f. 1664, d.
1741, den föreg:s kusin, målare.
R. började som porträttör i olja.
I slutet av 1690-t. begav han sig
till Italien, där han utbildade sig
till miniatyr målare. 1719
efterträdde han Brenner som svensk
hovminiatyrist. — 4. Carl R.,
f. 1885, operasångare (baryton),
från 1915 anställd vid Kungl.
teatern, där han uppträtt i ett
flertal partier (Don Juan,
Scar-pia i Tosca m. m.).
Richter [ri’kk-], Ole
(Jörgen sen), f. 1829, d. 1888, norsk
vänsterpolitiker. R. gjorde en
god karriär på domarbanan samt
tillhörde 1862—78 stortinget.
1884 ingick han i Sverdrups
regering som norsk statsminister i
Sthlm men invecklades i
svårigheter och missförstånd med sin
mer radikale chef och avgick
1888. Därvid drog Björnson en
unionell stridsfråga från 1885
(om diplomatiska ärendens
behandling) inför offentligheten på
ett för R. komprometterande sätt.
Nedbruten härav begick han
självmord. Saken gav upphov till
en publicistisk fejd och ligger
till grund för Björnsons ”Paul
Lange og Tora Parsberg”.
Richter [ri’§-]. 1. Jeremias
Benjamin R., f. 1762, d.
1807, tysk kemist, gjorde en
betydande insats i kemin genom
undersökningar av de förhållanden,
enl. vilka syror och baser förena
sig med varandra till salter, och
kan därför anses som
upptäckaren av de kemiska
proportionerna. — 2. Johann Paul R.,
f. 1763, d. 1825, tysk diktare och
estetiker, känd under
författarnamnet Jean Paul. R. blev
berömd genom romanen Hesperus
(1795), på vilken följde bl. a.
skolmästaridyllen Leben des
Quintus Fixlein (1796),
berättel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
