Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Retor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Retor—▼. Rettig
1046
Flera var för sig overksamma R.
kunna summeras, tills verkan fås.
Efter R. förflyter en kort
tidsperiod, late’nstiden, innan
effekt utlöses. Omedelbart efter
effektens inträde förefinnes en
mer 1. mindre försvagad retbarhet
(r e f r a k t ä’ r p e r i o d). Utom
de under naturliga förhållanden
inverkande ”adekvata r e t m e d
-1 e n” användas talrika artificiella
retmedel (t. ex. ljus, värme,
elektricitet). Framför allt genom
nervsystemet underlättas i
organismen retningsöverf örandet (r e t
-ledningen) från ett organ till ett
annat. -— För R. hos människan
och djuren utmärkande lagar och
fenomen återfinnas i princip även
hos växterna, ehuru de
sistnämnda vanl. reagera vida
långsammare. Särskilt påtagliga äro
ret-ningsrörelserna (jfr
Växternas rörelser). S e k r e t o’
-r i s k a R. ha påvisats t. ex.
hos insektätande växters
fångst-apparater, i vilka det fångade
bytet utlöser avsöndrandet av
äggvitelösande enzym m. m.
Re’tor, grek., talare. R.
betecknade i forntiden dels advokat, dels
politiker, dels lärare i vältalighet.
Retori’k (av retor, se d. o.),
talarkonst, vältalighet. R.
utbildades i forntiden av greker och
romare till en långt driven och
högt skattad konst. En teori för
R. uppkom först bland grekerna
på Sicilien, där G o’ r g i a s på
400-t. f. Kr. var den förste
berömde läraren i vältalighet. En
berömd yngre samtida till honom
var I s o’ k r a t e s. R.
bekämpades av Platon, som emot dess
formella bildningsideal uppställde
filosofins reala. Den omhuldades
dock alltmer och utbildades
vetenskapligt av Arist o’teles
och T e o f r a’ s t o s, praktiskt
av L y’ s i a s, Demo’stenes
och A i’ s k i n e s. Hos romarna
utbildades R. främst av Ci’cero
(se d. o.). Sin största blomstring
men också höjden av förkonstling
nådde R. under romerska
kejsartiden, då talrika yrkesretorer
förekommo. För eftervärlden har
R. haft stor betydelse, särskilt
genom det retoriska latinets
utvecklande inflytande på de
moderna språken. — R e t o’ r i s k,
som hör till 1. är utmärkande för
retoriken; svulstig. —
Retorisk figur betecknar bildligt
uttryckssätt, tillhörande den
högre prosastilen.
Retorsio’n (fr. rétorsion, av
lat. retorque’re, vrida tillbaka), se
Repressalier.
Reto’rt (av lat. reto’rtus,
till-bakaböjd), se Destillation
sp. 252, Gasverk sp. 1096 ff. —
Retortgrafit, Retortugn, se
Gasverk sp. 1095—1096.
Retraktio’n (av lat. retra’here,
dra tillbaka), isär dragning (av
sårkanter, avskurna senstumpar
m. m.). Motsats:
kontrakti o’ n, sammandragning (av t. ex.
muskler).
Retriever [ritri’vø] (eng., av
retrieve, apportera), se Hund
sp. 1000.
Re’tro, lat., tillbaka, bakåt.
Retroakti’v (av lat. re’tro,
tillbaka, och a’gere, verka),
tillbaka-verkande.
Retrogra’d (lat. retro’gradus),
tillbakagående. —- Astr. En
rörelse säges vara R., om den
försiggår i motsatt riktning till solens
skenbara årliga rörelse 1. jordens
verkliga rörelse.
Retrospekti’v (av lat.
retro-spi’cere, se tillbaka på),
tillbakablickande, som ger en översikt av
ett förflutet skede.
Reträtt (fr. retraite), återtåg.
v. Rettig, Per Fredrik
Rettig, 1898 adlad v. R., f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
