Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renblomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003 Renhållning 1004
åliggande gaturenhållningen.
Motordrivna gaturenhållningsmaski-ner, ss. sopmaskiner, snöplogar och
bevattningsbilar, ha alltmer
kommit till användning. — I äldre
tider befriade man sig från 1 a
-t r i’ n o. a. avfall genom att
uppsamla detta i en på tomten grävd
grop. När denna blev full, täcktes
den med jord, och en ny grop
öppnades. Detta system lär ha
förekommit i Göteborg, åtminstone i
förstäderna, så sent som på 1860-t.
R. i modern mening är ett
jämförelsevis nytt begrepp. Så t. ex.
övertog Sthlms stad 1856
latrinrenhållningen, och 1885 började
Göteborgs stads renhållningsverk
sin verksamhet.
Renhållningsbe-styren i de större och medelstora
svenska städerna ombesörjas nu
antingen av ett kommunalt
renhållningsverk 1. av entreprenör 1.
av båda samtidigt. I en del mindre
städer utföres
fastighetsrenhåll-ningen ännu genom husägarens
försorg. Hälsovårdsstadgan för
rikets städer av år 1919 anger de
riktlinjer, efter vilka
fastighets-renhållningen skall utföras. På
ställen, där icke vattenklosetter
finnas, är det nödvändigaste
ren-hållningsarbetet latrinens
bortskaffande och oskadliggörande. I
svenska städer uppsamlas i allm.
latrinen i plåtkärl, rymmande c:a
50 1., som vid transport förses
med tätt slutande lock. Latrinen
tömmes utanför samhället och
blandas därefter, ofta i maskin,
med riven torv; pudretten säljes
som gödselmedel till lantbruket.
— Övrigt avfall från hushåll
består av matavfall och s. k.
sopor, d. v. s. aska, kasserade
husgeråd, förbrukade
klädespersedlar, papper, bleckburkar, glas,
porslin m. m. Kvantiteten belöper
sig till c:a 0,5 kg. per person och
dygn. I en del svenska städer
upp
samlas i husen matavfallet för sig
i särskilda kärl och användes till
svinuppfödning antingen av
privata svinuppfödare 1. i kommunal
svingård. I Amerika användes
rätt mycket denna s. k.
separe-ringsmetod, medan i t. ex.
England, Tyskland och Holland
matavfall och sopor uppsamlas och
borttransporteras tillsammans.
Soporna och (på de ställen där
man icke har separering) även
matavfallet måste transporteras
från samhället och oskadliggöras.
Enklaste sättet härför är fyllning
av låglänta marker, sänkor,
vattendrag o. d. I den mån det är
möjligt, försäljes avfallet till
lantbruket som gödsel. I en del stora
städer oskadliggöres avfallet
genom förbränning, varvid värmen
tillgodogöres för alstrande av
kraft och ljus. Vid en del
förbränningsanläggningar i utlandet
krossas den efter förbränningen
kvarblivande slaggen, som uppgår till
c:a 50 vikts-% av avfallet och
användes till väg- och
betongbygg-byggnader, till framställning av
byggnadssten m. m. — Till R.
i mera vidsträckt bemärkelse
kan även räknas avloppsväsen,
d. v. s. bortförande och
oskadliggörande av avfall 1. orenlighet i
flytande form från gata, hushåll
och näring, ev. även exkrementer
från vattenklosetter. Det flytande
avfallet bortföres i underjordiska
rörledningar, vilka ofta även ha
till uppgift att avleda regn- och
grundvatten. — Redan i antiken
användes underjordiska
avloppsledningar såväl i Egypten som
Grekland och Rom. Cloa’ca
maxima i Rom (se Kloak) användes
ända till slutet av 1800-t. Grekerna
och romarna kände även till bruket
av vattenklosetter. Under
medeltiden och långt in i nyare tiden
intresserade man sig föga för avlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
