Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religionsbrott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Religionsbrott—Religionsfilosofi
978
förkunnares) insats vilande R.
(vilka visserl. åter kunna bli
folkreligioner). Bland de senare
kunde man särskilja: lagiska R.
(t. ex. stora partier av
judendomen), den mystiska
världsflyk-tens R. (t. ex. brahmanismen och
buddhismen) samt de i spec.
mening profetiska och
uppenbarelse-mässiga, i historien och livet
verksamma R. (framför allt G.
T:s profetism samt kristendomen,
delvis även mazdaismen och
islam). — Om gudstankens historia
se Gud. Jfr f. ö. artiklarna över
resp. R. och religiösa företeelser
samt Heden dom och
Naturlig religion.
De viktigaste religionernas ungefärliga
omiattning.
Kristendom.
Katolsk ....................... 295 mill.
Evangelisk .................... 215 ,,
Grekisk-ortodox ............... 150 ,,
Orientalisk .................... 10 ,,
Judendom ..................... 15 ,,
Islam ....................... 220 ,,
Buddbism och öst-asiat...... 460 ,,
Hinduism .................... 215 ,,
Religionsbrott, enl. modern
rättsuppfattning sådana
gärningar, vilka äro straffbara dels ss.
ägnade att undergräva aktningen för
religionen inom samhället, dels
ss. kränkande andra människors
rätt till religionsfrid. Man
plägar med denna utgångspunkt
skilja mellan R. i inskränkt
bemärkelse och religionsfridsbrott.
De förra behandlas i kap. 7
strafflagen, T. F. samt vissa
förordningar. Enl. kap. 7 straffas dels
h ä d e 1 s e, varmed menas
lastande och gäckande av Gud, Guds
ord 1. sakramenten samt gäckeri
av gudstjänsten, under
förutsättning att dessa gärningar
åstadkomma ”allmän förargelse”, dels
sabbatsbrott (se d. o.).
Vissa handlingar, som innebära
försök att förmå annan till
avfall från statskyrkan samt vissa
förfaranden, som äro ägnade att
hota renlärigheten inom
statskyrkan, äro enl. särskilda
bestämmelser straffbelagda.
Religions-fridsbrotten äro upptagna bland
fridsbrotten i kap. 11 strafflagen.
Religionsfilosofi, vetenskapen
om det religiösa förhållandets
egenart, dess olika former och
dess relationer till den andliga
kulturens andra yttringar
(vetenskap, moral o. s. v.). Den moderna
R. anknyter sig ej till någon
bestämd religionsform utan bygger
på den allmänna
religionshistoriens (se d. o.) resultat, på
indi-vidual- och socialpsykologiska
specialundersökningar av det
religiösa livet
(seReligionspsy-k o 1 o g i) och slutligen på en
allmän kritisk kunskapslära. —
Elementär R. ingår i alla mytiska
världsförklaringsförsök, ss. de
indiska och grekiska. Ur
sammansmältningen mellan Platons (se
d. o.) enhet av sant vara och
högsta goda med frälsningsidén
framgick nyplatonismens religiösa
metafysik. Under medeltiden
fortlevde sida vid sida
religionsfilosofisk spekulation och dogmatisk
auktoritetstro inom skolastiken
(se Medeltidsfilosofi).
Under reformationen framträdde
i Melanktons lära om ”det
naturliga ljuset” i människans hjärta
en förnyad tendens till R:s
frigörelse från uppenbarelsedogmen.
Denna bryter definitivt fram på
1700-t. i deismen (se N a t u r 1 i g
religion) och når inom
kyrkans murar genom neologin och
rationalismen. Kants
förnufts-kritik avsöndrade R. från de
metafysiska giltighetsanspråken;
Schleiermacher utvecklade en
psykologiskt grundad R., enl.
vilken religiositetens väsen är
känslan av absolut beroende. I Hegels
system underordnades religionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
