Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Relander ... - Relation - Relativ - Relativism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Relander—Relativism
966
pen (1. del därav) gör vid
skottlossning. R. förorsakas av
gastrycket på eldrörets inre, bakre
del, i artilleripjäser benämnd
stötbotten. Vid en del äldre
ar-tillerip jäser, där vapnets alla
delar äro stelt förbundna med
varandra, blir härigenom hela
vapnet rekylerande. Vid moderna
ar-tilleripjäser är numera införd
eld rörsrekyl (se
Lavetta g e sp. 314).
Relander, L a u r i, f. 1883,
Finlands president sedan 1925.
R. blev 1918
avdelningsföreståndare i Lantbruksstyrelsen, hade
1910—13 och 1917—19 ss.
agrarrepresentant säte i lantdagen och
var 1919 riksdagens talman. 1920
landshövding i Viborgs län, skötte
han med skicklighet de ofta svåra
värv, som länets grannskap till
Sovjet-Ryssland pålade honom.
R., som för sin administrativa
förmåga och erfarenhet åtnjuter
allmänt anseende, besegrade vid
presidentvalet 1925 sina mera
politiskt betonade medtävlare. R.
har ss. president bl. a. ivrat för
att stärka Finlands förbindelser
med Sverige.
Rela’ta re’fero, lat., ”jag
återger blott, vad som berättats”
(utan att gå i god för sanningen),
latinsk version av Herodotos’
grundsats som historieskrivare.
Relate’ra (fr. relater, av lat.
rela/tus, eg. återförd; berättelse),
berätta, redogöra (för) ; återge.
Relatio’n (lat. rela’tio, eg.
återförande), berättelse; inbördes
förhållande, beröring. — Fil. Med
undantag av det, som tänkes vara
absolut (se d. o.), måste all
verklighet och de föreställningar, som
motsvara densamma, tänkas stå i
R. till något annat än sig själv.
Vår tankeverksamhet består till
stor del i uppfattande av
föremålens (och föreställningarnas) R.
Lauri Relander.
och dessas ordnande i vissa
huvudarter, kategorier (se d. o.).
— Begrepp, vilka utsäga en viss
R., kallas relationsbegrepp,
t. ex. höger, fader, orsak. Jfr R e
-1 a t i v. — Log. Se Omdöme.
— R e 1 a t i o’ n e r, förbindelser,
(inflytelserika) bekantskaper.
ReTativ (lat. relati’vus), som
hänför sig till, beror av 1. blott
gäller i förhållande till något
annat (jfr Absolut). Begrepp
om egenskaper, som grunda sig
på jämförelse, kallas R.
begrepp, t. ex. stor, hastig,
mängd. — R. fuktighet, se
Fuktighet och
Mättnings-deficit. — R. ord, r e 1 a t
i’-v u m, benämning på vissa, s. k.
relativa pronomen och dem i
betydelse närstående (pronominella)
adverb (se Pronomen). . —
R e’ 1 a t i v t, jämförelsevis; i
förhållande till. — Relativite’t,
egenskapen att vara relativ.
Relativi’sm kallas åsikten, att
all kunskap 1. all värdesättning
är grundad på tillfälliga
relationer mellan elementerna av vår
erfarenhet och saknar
allmängiltig karaktär. —- Adj.t
relativistisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
