Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regalskepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Regalskepp—Regementsofficer
926
förda smörjhornet från Karl
IX :s tid. Då Gustav V icke låtit
kröna sig, användas numera icke
R., men kronan och spiran ligga
framför tronen vid större
stats-ceremonier, ss. riksdagens
öppnande. Vården av R. är
anförtrodd åt Kammarkollegium. De
förvaras numera i Riksbanken.
Regalskepp, Real- 1.
Royal-skepp, under 1600-t. benämning
på svenska flottans största
strids-fartygstyp.
Regalt pastorat, se
Präst-v a 1.
Regas [ri’-] (Rhegas),
Konstantinos, f. 1760, d.
1798, grekisk skald. R., vilken
var ivrigt verksam för väckande
av grekernas frihetskänsla, skrev
patriotiska dikter samt utgav
samlingar av folklig lyrik.
Rega’tta (ital. regata, tävling
av gondoler). 1. Större tävling i
rodd 1. segling. — 2. Bomullstyg
med smala, längsgående ränder
på botten av annan färg.
Re’gel (lat. re’gula),
rättesnöre, föreskrift; vanliga
förhållandet. — Fil. En i begrepp
formulerad likformighet hos ett
skeende 1. handlande, vilken dock
ej framställes ss. undantagslös
natur- 1. morallag. Jfr Maxim.
Regelatio’n (av lat. re-, åter,
och gela’tio, f rysning), åt e r
-frysning, fenomen, som beror
på fryspunktens sänkning vid
tryckökning. Två isbitar, som
pressas mot varandra, smälta
delvis vid beröringsytan och
frysa ihop, sedan trycket
upphört. På detta sätt förklarar
man, att en inlandsis 1. en
glaciär rör sig oberoende av
ojämnheter i underlaget.
Re’gelyta (av lat. re’gula,
linjal) ,linjerbar yta, yta, som
kan tänkas uppkomma vid
kontinuerlig rörelse av en rät linje,
generatri’s 1.
alstrings-linje. Ex.: kon, skruvyta.
Regeme’nte (av lat. re’gere,
styra), ledning, styrelse, välde.
— Mil. Urspr. en militär
administrativ enhet. I Sverige
indelade sålunda Erik XIV fotfolket
i tre (stor-)regementen, vartill
kom ett skeppsregemente.
Rege-mentsindelningen fick fastare
form under Gustav II Adolfs tid,
då ett stort antal av våra nuv.
infanteri- och kavalleriregementen
bildades. På slagfältet började
dock först senare R. användas
ss. taktisk enhet. Numera
sammansättas R. vid de viktigaste
truppslagen (där R. är en taktisk
enhet) i allm. sålunda:
Infanteriregementet: stab,
förbindelsekompani (1. pluton), tre bataljoner,
ett granatkastarkompani, ett
pioniärkompani (1. pluton).
Kavalleriregementet : stab, 3—5
skvadroner och 1 å 2
kulsprute-skvadroner. Artilleriregementet:
stab, 2—4 divisioner. Vid övriga
truppslag förekommer R. i regel
blott ss. administrativ enhet. —
Vid regementschefens sida står en
regementsstab, till vilken höra
bl. a.
regementskvarter-mästaren, regementschefens
närmaste biträde,
regements-intendenten (se
Intendentur), regementsläkaren och i vissa fall r e g e •
mentsveterinären.
Regementsformen, benämning
på en av v. Pyhy utarbetad
förordning 1540 ang. styrelsen av
Västergötland.
Regementskrigsrätt, se
Krigsdomstolar.
Regementsmöte, den del av
den årliga utbildningsperioden
vid ett regemente, då detta är
fulltaligast samlat.
Regementsofficer kallas i
Sve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
