Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiometer - Radiomikrometer - Radiopejling - Radioteknik - Radioterapi - Radium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803 Radiomikrometer—Radium 804
äro svärtade på ena sidan, alla på
samma sida från axeln sett. Om
ljus- 1. värmestrålar infalla mot
bladen, börjar korset snurra,
varvid bladens blanka sida går före.
Rotationen beror på att de
svärtade sidorna uppvärmas mer av
strålningen än de blanka, varför
de gasmolekyler, som stöta mot
dem, återkastas med större
hastighet än de, som stöta mot de
blanka. Reaktionskraften bringar
korset att snurra. Enär den verkande
kraften varierar med gastrycket,
ha manometrar för låga tryck
konstruerats enl. R:s princip.
Radiomikrometer (av lat.
ra’-dius, stråle), instrument för
mätning av strålningsintensitet,
består av en i en fin kvartstråd
upphängd, lätt ram av
koppartråd, som befinner sig mellan en
magnets poler. I en av ramens
sidor är ett litet svärtat
termoelement inkopplat. Om strålning
infaller mot termoelementet och
uppvärmer detta, uppstår en
elektrisk ström i ramen, som därvid
gör ett med spegelavläsning
mätbart utslag.
Radiopejling, pejling (se d. o.)
med hjälp av trådlösa signaler.
Riktad sändning (se
Telegrafi) från landstationer,
radiofyrar, användes blott
på korta distanser. I andra fall
utsändas signalerna från
landstationer och avlyssnas ombord å
fartyg, 1. ock avlyssnas fartygets
signaler vid landstationer, som
sedan meddela fartyget de
erhållna bäringarna. I båda fallen
användes vid mottagningen en
vridbar ramantenn, som inställes på
minimum av ljudstyrka; dess plan
är då vinkelrätt mot bäringen till
den avlyssnade stationen.
Pejlsta-tioner finnas i stort antal runt
hela världen. I Sverige finnas tre
sådana vid västkusten (Vinga,
Hållö och Morup) samt en vid
östkusten (Landsort).
Radioteknik, den del av
elektrotekniken, som behandlar
trådlös telefoni och telegrafi.
Radioterapi’, se
Radium-behandling.
Radium (av lat. ra’dius,
stråle), ett av de radioaktiva
grundämnena, karaktäriserade av
att de spontant sönderfalla under
frigörande av energi i form av
strålar. 1896 upptäckte A. H.
Becquerel, att uran utsände
strålar (s. k. Becquerelstrålar), som
genomträngde svart papper och
tunna metallskikt och svärtade en
fotografisk plåt. Detsamma fann
madame Curie 1898 för torium,
och samma år påvisade makarna
Curie i mineralet pechblände från
Joachimsthal i Böhmen två nya
radioaktiva ämnen, R. och
poloni-um. Bearbetning av 1,000 kg.
pechblände ger c:a 0,1 gr. R.;
detta är millioner gånger så starkt
aktivt som en lika vikt uran. R.
tillhör i kemiskt avseende de
alkaliska jordarterna. Atomtecken
Ra, atomvikt 226,0. Den rena
metallen framställdes 1910, är
vit-glänsande, angripes genast i
luften och sönderdelar vatten.
Sal-terna likna motsvarande
barium-salter men äro något mindre
lösliga och skiljas från dessa genom
fraktionerad kristallisation;
sulfatet är mycket svårlösligt. —
Numera erhålles största mängden
R. ur pechblände från Belgiska
Kongo, vilket bearbetas i Belgien.
I Amerika var tidigare carnotit
den förnämsta malmen. Försök i
Sverige med kolm, utvunnen ur
kambrisk alunskiffer, ha ej visat
sig lönande. Priset är (1926)
c:a 300 kr. för 1 mg. ren
radiummetall. Hittills ha
framställts c:a 300 gr. — Strålarna
från radioaktiva ämnen ha vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
