Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qui s’excuse, s’accuse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Qui s’excuse, s’accuse—Qvobar
786
Qui s’excuse, s’accuse [ki
säksky’s saky’s], fr., ”den, som
urskuldar sig, anklagar sig”,
fransk formulering av ett citat
från kyrkofadern Hieronymus.
Quito [ki’-], huvudstad i
Ecuador, vid foten av Pichincha. 2,850
m. ö. h. Ärkebiskopssäte.
Jesuitkyrka i rik spansk barockstil.
Universitet. 80,000 inv. — Q. var
centrum för indianfolket q u i t u,
som kort före den spanska
erövringen införlivats med inkariket.
Qui vivra’, verra’ [ki], fr., den,
som lever, får se.
Quod bo num, fe’lix
faustu’m-que sit, lat., ”må det vara till
gagn, lycka och framgång”, citat
från Cicero, ofta brukat som
lyck-önskningsformel.
Quod e’rat demonstra’ndum,
förk. q. e. d., lat., vilket skulle
bevisas.
Quo’dlibet, se K v o d 1 i b e t.
Quod li’cet Jo’vi, non li’cet
bo’vi, lat., ”vad som är tillåtet för
Jupiter, är ej tillåtet för oxen”,
d. v. s. vad som kan tolereras hos
en person, kan det ej hos vem
som helst.
Quos e’go––––––!, lat., ”dem
skall jag (minsann)–-”, ci-
tat från Vergilius’ Aeneiden, där
Neptunus utslungar denna
avbrutna hotelse mot vindarna.
Quou’sque ta’ndem, lat., ”huru
länge ännu (skall du missbruka
vårt tålamod, Catilina?)”,
inledningsorden till Ciceros första tal
mot Catilina; ofta brukat som
uttryck för ett hårt prövat
tålamod. — Pedag. Namn på en
”skandinavisk förening för förbättrad
språkundervisning”, bildad på
initiativ av O. Jespersen, J. A.
Lundell och A. Western 1886. Q.
liar energiskt verkat för den imi-
tativa metodens tillämpning vid
språkundervisningen.
Qvam, O le Anton, f. 1834,
d. 1904, norsk jurist och
venstre-politiker. Q., som var
stortings-man 1874—SS och 1S95—1901,
spelade en betydande roll i
lagstiftningsarbetet, bl. a. för
införande av jury. Justitieminister
1891—93 och 189S—1900,
lant-bruksminister 1900—02, och
statsminister i Sthlm 1902—03.
v. Qvanten, E m i 1, f. 1827,
d. 1903, skald och publicist av
finländsk börd, bibliotekarie hos
Karl XV 1S64—72. Q. skrev
dikter (bl. a. Suomis sång), ofta av
en abstrakt idealistisk karaktär,
samt verkade för Finlands
självständighet och skandinavismen.
Qvarnström, K a r 1 G u s t a v,
f. 1810, d. 1867, bildhuggare, prof,
vid Konstakademin 1852, dess
direktör 1853. Q. erhöll sin
utbildning hos Byström i Sthlm och
Fogelberg i Rom, där han vistades
1836—42 och där han även tog
intryck av Thorvaldsen. Q., som
bl. a. utförde statyerna över
Tegnér i Lund (1853), Berzelius i
Sthlm (1858), Engelbrekt i
Örebro (1865), fortsatte med
akademisk regelrätthet den
klassicistiska traditionen från Byström.
Qvi’gstad, Just Knud, f.
1853, norsk språkforskare,
etno-graf och skolman, föreståndare
för Tromsö lärarseminarium 1883
-—1920, kyrko- och
undervisningsminister 1910—12. Q. är en
framstående kännare av de finska och
lapska folkens språk och liv.
Qvobar, G o b a r, solrök, som
uppträder i Abessinien, särskilt
vid västliga vindar. Q. torde
hu-vudsakl. vara en mekanisk
grumling av luften genom stoft från
Väst-Afrikas öknar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
