Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressgjutning ... - Preuss, Hugo - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Preteritum—Preussen
576
Prete’ritum (av lat.
praete’ri-tum, förflutet), se Tempus.
Prete’xt (av lat. praete’xere,
bemantla), förevändning, svepskäl.
Pretio’sa, lat., dyrbarheter.
Pretiö’s, preciös (fr.
pré-cieux, dyrbar), konstlad,
till-gjord. Subst.: p r e t i o s i t e’ t.
— Jfr P r é c i e u s e s.
Pre’tor, se P r a e t o r.
Pretoria [pritå’ria],
huvudstad i Transvaal och residensstad
i Sydafrikanska unionen, belägen
på en högslätt 1,360 m. ö. h. Säte
för det av colleges i skilda städer
bestående sydafrikanska
universitetet. Järnvägsknut. Nära P.
ligger världens rikaste
diamantgruva, Premiergruvan. 75,000
inv. (45,000 européer). — P.
an-lades 1855 och blev huvudstad i
Transvaal 1860. Genom freden i
P. 1902 avslöts Boerkriget.
Pretorianer (av lat.
praeto’-rium, urspr. fältherrens kvarter,
senare kejserliga palatset), den
romerske kejsarens livvakt.
Preuss [pråjs], Hugo, f. 1860,
d. 1925, tysk politiker och
stats-rättsteoretiker, prof, vid Berlins
handelshögskola 1906. P., som var
tyska republikens förste
inrikesminister, utarbetade det utkast
till centralistisk, enhetsstatlig
författning, som med några
ändringar till delstaternas förmån
ligger till grund för den nuv.
författningen i Tyskland.
Preussen [prå’j-, sv. utt.
prö’j-], republik i Tyskland,
detta rikes största och ledande
stat. Utom Saarområdet 291,700
kvkm. 38 mill. inv. (130 per
kvkm.). P. omfattar ett större
sammanhängande område i n. och mell.
Tyskland, vilket omsluter flera av
Tysklands småstater, samt
dessutom prov. Ost-Preussen och
Ho-henzollern samt flera smärre
enklaver i Thüringen. Huvudområdet
gränsar i n. utom till tyska stater
till östersjön, Danmark och
Nordsjön, i v. till Nederländerna,
Belgien och Luxemburg, i s. utom
till tyska stater till Frankrike
och Tjecko-Slo vakiet, i ö. till
Polen. — Naturbeskaffenhet. Större
delen av P. tillhör nordtyska
låglandet. S. och spec. s.v. P.
upp-fylles av mellantyska höglandet.
Där märkas Rhenska
skifferbergen, de n. om dessa belägna
We-serbergen (bl. a.
Teutoburger-wald) samt längre österut
Hes-siska berglandet och de av
Thü-ringska berglandet åtskilda
Thü-ringerwald och Harz. I Schlesien
sträcka sig Sudeterna in i P. och
nå i Schneekoppe (Riesengebirge)
P:s högsta punkt (1,603 m.). —
P. saknar större sjöar; endast
Baltiska lanthöjden har
sjörikedom. Däremot genomflytes P. av
flera betydande floder, ss. Rhen,
Weser, Elbe, Oder. —
Befolkningen utgöres huvudsaki. av tyskar
(se vid. Tyskland). Tätast
bebott är s.v. P. (Rhenprovinsen och
Westfalen 270 inv. per kvkm.),
glesast n.ö. P. (Grenzmark
Posen-Westpreussen, Ost-Preussen,
Pommern och Brandenburg 62 inv.
per. kvkm.). Befolkningen bor till
66,3 % i städerna. Av dessa ha
29 över 100,000 inv. och Berlin
(huvudstad), Köln, Breslau,
Essen, Frankfurt am Main,
Düsseldorf och Hannover över 400,000
inv. — Näringar. Huvudnäringar
äro jordbruk och industri. Bl. a.
odlas råg, havre, vete, potatis,
sockerbetor och vin. De största
industridistrikten finnas i
Rhenprovinsen och Westfalen (främst
Ruhrområdet), Brandenburg med
Berlin samt Schlesien och
Sach-sen. Betydande äro vid. utom
boskapsskötsel och fiske bergsbruk
(stenkol, järn- och zinkmalm i
Rhenprovinsen, Westfalen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
