Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Portugisiska språket - Portugisiska Väst-Afrika - Portugisiska Öst-Afrika - Portugisisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Portugisiska Väst-Afrika—Portugisisk konst
492
nasalljuden: varje vokal, åtföljd
av nasal konsonant, nasaleras,
och nasaleringen står kvar även
efter nasalens försvinnande.
Obetonade vokaler, särskilt i slutet
av ett ord, försvagas (o blir u
etc.) ; fallande diftonger
förekomma talrikt (madeira, sp.
madèra; ideia, sp. idea).
Ursprungligt l, n mellan vokaler
försvinner (mao, sp. malo; moeda,
sp. moneda) ; s och z före
konsonant och i slutet av ett ord
övergå till sje-ljud; muljerat l och n
tecknas Ih och nh ss. i
proven-salskan och ha delvis annat
ursprung än i spanskan (ll, n). I
allm. är P. vekare och klanglösare
än snanskan. Betr, formläran må
särskilt nämnas den för P.
karaktäristiska personböjningen av
infinitiven, t. ex. depois de ter-es
jantado, ”efter att (du) ha ätit
middag”. — P. talas av ung. 6
mill. inv. i Portugal (med
Azorerna och Madeira) samt 1 mill.
ga-licier i Spanien; vid. på
Guinea-och Mosambikkusterna, några
ställen i Indien och på
Simda-öarna samt i större delen av
Brasilien.
Portugisiska Väst-Afrika.
Ang o’la, portugisisk koloni i
s.v. Afrika, vid Atlanten. 1,256,000
kvkm. 4,2 mill. inv. (huvudsaki.
bantunegrer; c:a 10,000 européer
och 30.000 mulatter). P. gränsar
till Belgiska Kongo i n.,
Nord-Rhodesia i ö., Bechuanaland och
Britt. Syd vä st-Af rika i s.
Dessutom hör till P. ett mindre
område (distriktet Kongo; huvudort
Kabinda) n. om Kongos mvnning.
P. består av en smal kustslätt med
goda hamnar och innanför denna
av en högslätt, som i v. har god
nederbörd, bär tropisk urskog och
är medelpunkt för kaffeodlingen,
medan de inre delarna äro
regnfattiga savanner. Huvudflod Ku-
anza. Förnämsta exportvaror äro
kaffe och kautsjuk. Rika,
huvudsaki. outnyttjade
mineraltillgångar. 1,300 km. järnväg. — P. styres
av en överkommissarie i Loanda.
Det böriade koloniseras av
portugiserna i slutet av 1400-t.
Portugisiska Öst-Afrika, M
o-s a m b i’ k, portugisisk koloni i
s.ö. Afrika, vid Mosambikkanalen.
1,108,000 kvkm. 3,1 mill. inv.
(huvudsaki. bantunegrer; c:a
11,000 européer och mulatter).
P. gränsar till
Tanganyikaterri-toriet i n., Nyasal andprotektor
a-tet, Rhodesia och Transvaal i v.,
Natal i s. S. och ö. delarna
uppfyllas av en lågslätt med hett,
fuktigt och osunt klimat; n. och
v. delarna utgöras av ett
vidsträckt högslättsområde.
Huvudfloder Sambesi och Limnopo.
Näringslivet är föga utvecklat;
viktigaste exportvara är socker.
920 km. järnväg. Större delen av
P. styres av en överkommissarie
i Lourenco Marquez; två
områden, ett i mellersta och ett i n.
P., förvaltas av kompanier. —
Portugiserna började på 1500-t.
kolonisera P. Dess gränser
reglerades genom fördrag med Tyska
Öst-Afrika 1886 och 1890 och
Britt. Syd-Afrika 1891. Det
utvidgades 1919 med ett område av
Tyska Öst-Afrika.
Portugisisk konst. P. är i
stort sett en utlöpare av den
spanska konsten. —
Arkitekturen är den ledande
konstarten. Gotiken uppvisar samma
dekorativa rikedom som i
Spanien. Det främsta monumentet är
klostret Batalha i mell. Portugal,
som började uppföras vid 1300-t:s
slut av Affonso Domingues
(d. 1402). På 1400- och 1500-t.
tillbyggdes framför östkoret en
okto-gon, omgiven av aldrig fullbordade
gravkapell, Capellas imperfeitas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
