Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pomeranus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Pomeranus—Pommern
442
1294. — P o me r an s k n o p p,
omogna pomeranser, begagnas i
tinktur (malörtsdroppar) som
digestionsförbättrande medel. —
Pomeransblomvatten, av
friska pomeransblommor genom
destillation med vatten beredd,
aromatiskt luktande vätska;
smakförbättrande medel.
Pomera’nus, se Bugenhagen.
Pomesanien, förr landskap på
h. stranden av Weichsel, mellan
Graudenz och Elbing. Biskopsstift
1249—1524, sedermera införlivat
med Tyska ordens land. Ingår nu
till större delen i tyska
Ost-Preus-sen, till en mindre del i Polen.
Pommerellen, L i 11 - P o m
-m e r n, se Pommern.
Po’mmern, provins i Preussen,
belägen vid Östersjön. P.
gränsar i s.v. till Mecklenburg, i s. till
prov. Brandenburg och Grenzmark
Posen-Westpreussen, i ö. till
Polen. 30,208 kvkm. 1,9 mill. inv.
P. hör till nordtyska låglandet och
delas av Oder i ett mindre v.
område, Vor-Pommern, vilket
liksom de till P. hörande öarna
Rügen, Usedom och Wollin har
starkt sönderskuren kust, och ett
större ö., H i n t e r - P o m m e r n,
som till stor del uppfylles av
Baltiska lanthöjden och har dynkust.
Huvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel samt industri
(framför allt i huvudstaden
Stettin). — Historia. P.
(”landet vid havet”, ett vendiskt namn)
beboddes urspr. av
germanstammar och togs på 500-t. e. Kr. i
besittning av slaver (vender). Efter
att en tid ha varit enat under en
furste delades P. 1107 i två
huvuddelar v. och ö. om floden
Per-sante (mynnar i Östersjön vid
Kolberg). Av ö. delen förvärvade
Tyska orden 1309 huvudparten,
Pommere’llen, huvuddelen
av det senare West-Preussen,
me
dan ett mindre område tillföll
Brandenburg och återstoden jämte
landet v. om Persante förblev
pommerskt. På 1100-t. fick
kristendomen fast fot i P., och en
tysk kolonisation, som ledde till
dess germanisering, började. P:s
furstar blevo 1181 hertigar och
ställdes under Brandenburgs
formella överhöghet, vilket upphörde
under Bogislav X (1474—
1523), dock utan att
hohenzoll-rarnas arvsrätt vid furstehusets
eventuella utslocknande uppgavs.
P., som blivit protestantiskt, var
under Trettioåriga kriget
neutralt men besattes först av de
kejserliga och 1630 av
svenskarna, varvid Gustav II Adolf
tilltvang sig ett förmånligt fördrag.
Sedan P:s furstehus utslocknat
med Bogislav XIV (1621—
37), gjorde både Sverige och
Brandenburg anspråk på P., som
i Westfaliska freden 1648
delades, så att Vor-Pommern med
öarna Usedom och Rügen samt av
Hinter-Pommern Stettin, Wollin
och ö. Oderstranden skulle
tillfalla Sverige samt återstoden
Brandenburg. Enl. en R. F. av
1663 och recess av 1669
förvaltades P. som ett
generalguverne-ment. Lantständerna hade en
ganska vidsträckt makt. Karl XI
genomförde en reduktion även i
P. Efter kriget 1675—79 erhöll
Brandenburg genom freden i S:t
Germain landsträckan ö. om
Oder utom städerna Damm och
Gollnow. Under Stora nordiska
kriget besatte Fredrik Vilhelm I
av Preussen 1711 stora delar
av P., och genom freden i Sthlm
1720 avträddes till honom
Vor-Pommern s. om floden Peene,
Damm och Gollnow samt Usedom
och Wollin, så att ”Svenska
Pommern” var inskränkt till landet
n. om Peene. Förgäves sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
