Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Pollenanalys—Pollination
412
vanl. genom dettas mikropyle.
Genom kärndelningar ha tidigare
flera kärnor uppkommit i
pollenslangen; av dem delta två i
befruktningen (se d. o.). Jfr
Pollenanalys.
Pollenanalys, metod för
undersökning av lagerföljden, spec.
i torvmossar, med ledning av
fossilt pollen (jfr d. o.). I torv, dy,
gyttja etc. anträffas ofta stora
mängder dylikt av flertalet
vanliga skogsträd, ss. gran, tall,
björk, al, ek m. fl. Enär
skogsträdens pollen vanl. sprides med
vinden, nedfaller under en mosses
tillväxt pollen i denna från
kringliggande skogar och konserveras
i torven (tack vare exinets
motståndskraft mot förmultning).
Härigenom inregistreras
sammansättningen vid olika tider av
dessa skogar. Vid pollenanalytisk
undersökning av en trakts
skogs-historia insamlas från någon
torvmark en serie torvprov, tagna
med små mellanrum från
torv-markens yta ned till dess botten.
Pollenkorn från vart prov räknas
under mikroskop, varefter
procenttal för de olika pollenslagen
uträknas. Sedan konstrueras ett
”pollendiagram” med
torvmarks-profilen som ordinata och
trädslagens pollenprocenttal som
abskissor. Variationerna i de
olika trädslagens pollenkurvor
kunna i allm. lätt igenkännas
i de olika torvmarkerna i
trakten. Om man t. ex. genom ett
arkeologiskt fynd daterat en nivå
i en torvmark, har man därigenom
möjlighet att på pollenanalytisk
väg överföra denna
åldersbestäm-ning till andra torvmarker.
Genom undersökning av submarina
torvförekomster efter kusterna 1.
av torvmarker, som uppstått på
gammal havsbotten, kan vid. på
pollenanalytisk väg anknytning
ernås mellan de senkvartära
nivåförändringarna och skogarnas
invandring och utvecklingshistoria.
Pollenblomma, se
Pollination.
Pollenkorn, Pollenslang,
se Pollen.
Polle’tt (möjl. av lat. po’llet,
det gäller), märke (särskilt av
metall), vilket gäller ss.
inträdeskort, biljett 1. kontrollmärke.
— P o 11 e 11 e’ r a, mot kvitto
inregistrera resgods, som
befordras i godsvagn.
Pollinatio’n (av pollen, se d.
o.), överförande av frömjöl från
ståndarna till pistillens märke i
fanerogamernas blommor (hos
gymnospermer direkt till
fröämnena). P. är nödvändig för
befruktningen (jfr d. o.). Den kan ske med
hjälp av vinden (vindblommor,
anemofi’la blommor),
vatten (hydrof i’la blommor),
insekter (insektblommor,
entomofi’la blommor),
fåglar (or ni t of i’ la
blommor) 1. stundom andra djur. I
dessa fall sker P. vanl. från en
blomma till en annan (k o r s
-pollination, korsbefruktning, allogamij, i många
andra fall sker P. inom en och
samma blomma (sj
älvpolli-nation, självbefruktning, a u t o g a m i’). Ett
specialfall av sistnämnda typ är
klei s t ogam i’ (jfr
Blomma sp. 118). Självpollination
sker vanl. som följd av
ståndarnas och pistillernas inbördes
läge 1. egna rörelser. De flesta
blommor äro anemo- 1.
entomo-fila; hydrofila äro blott en del
vattenväxters blommor, ornitofila
vissa tropiska blommor, som
besökas av honungssugare 1.
kolibrifåglar (kolibriblommor).
— Vindblommor förekomma bl. a.
hos flertalet barrträd,
hängeväx
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
