Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polarisation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Polarisation
366
ler, ss. kvarts, och lösningar av
många organiska ämnen. Ofta
finnas isomera former, av vilka
den ena är höger-, den andra
vänstervridande (kvarts,
vinsyra). Mätning av optisk
aktivitet har stor betydelse bl. a. för
bestämning av lösningars
socker-halt och utföres enklast så, att
det aktiva ämnet införes mellan
korsade nicoler, varefter man
mäter den vinkel, analysatorn måste
vridas, för att synfältet åter
skall bli mörkt. Homogent ljus
(t. ex. från av natriumsalt färgad
låga) bör användas. Vätskor
fyllas i rör, tillslutna med
glasplattor. Noggrannare äro
halvskug-geapparaterna, i vilka efter
polarisatorn kommer en halva
synfältet täckande anordning, som
vrider polarisationsplanet en
liten vinkel, halvskuggan.
Analysatorn inställes, så att
synfältets båda hälfter synas lika
ljusa först med, sedan utan aktivt
ämne. Man kan även kompensera
vridningen med hjälp av två
kvartskilar med samma kilvinkel,
vilka tillsammans bilda en platta,
vars tjocklek regleras genom ena
kilens förskjutning. Instrument
för mätning av optisk aktivitet
kallas pol ar i me’ tr ar 1.
po-laristrobome’trar, om de
äro inrättade spec. för
sockerbestämning sackar i me’t rar.
— Även inaktiva ämnen vrida
polarisationsplanet, om de
placeras i ett magnetiskt fält.
Vridningen är proportionell mot
fältstyrkan och ljusets väglängd i
ämnet. — Två kohären t a, i mot
varandra vinkelräta plan
polariserade strålar ge enl. reglerna för
Lissajous’ figurer (se
Sväng-ningsrörelse) elliptiskt,
cirkulärt 1. lineärt polariserat
ljus, beroende påkomposanternas
intensitetsförhållande och
fas
skillnad. Cirkulär P. uppstår,
om intensiteterna äro lika och
fasskillnaden % period, lineär P.
om fasskillnaden är noll.
Cirkulärt och elliptiskt polariserat ljus
undersökes med en
dubbelbrytande kristallplatta, vars tjocklek är
så avpassad, att den ordinära
strålen under gången genom
plattan förskjutits % våglängd före
1. efter den extraordinära
(strålarna ha på grund av sin olika
hastighet olika våglängd inuti
plattan). Cirkulärpolariserat ljus
övergår då alltid till
planpolariserat, elliptiskt polariserat endast
om den ordinära och den
extraordinära strålens
polarisations-plan i plattan sammanfalla med
svängningsellipsens axlar.
Omvänt omvandlas en
planpolarise-rad stråle till en elliptiskt 1.
cirkulärt polariserad. Går vitt ljus
genom en kristallplatta, blir i
allm. fasförändringen olika för
olika våglängder, varför
färgfenomen uppträda, om plattan föres in
mellan två nicoler. Belyses den
med ett konvergent strålknippe,
blir fasförändringen olika för
olika riktningar, varför man ser
färgade (för enfärgat ljus
omväxlande ljusa och mörka),
ringfor-miga strimmor. Undersökningen
av dessa figurer har stor betydelse
för kännedomen om kristallerna®
egenskaper. — II. Elektrisk
P. a) Fältvektor, vars storlek är
lika med (D—E) : 471, där D är
dielektriska förskjutningen och
E fältstyrkan (se
Magnetiskt fält sp. 1061). — b)
G a 1 v a n i s k P„ en vid
strömgenomgång genom en elektrolyt
uppkommande potentialdifferens,
som motverkar strömmen. P.
medför vid vanlig elektrolys en
högre polspänning än som svarar
mot elektrolytens motstånd, vid
galvaniska element en nedsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
