Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polardag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Polardag—Polarexpeditioner
354
Polarexpeditioner. T. v. Nordenskiölds ”Vega” i vinterkvarter 1879. — T. h.
Nansens ”Fram” i skruvisen 1895.
rådet intill Asien är grundare än
centrala P., där ett maximidjup
av 3,850 m. lodats. P. är ständigt
belagd med ett tjockt istäcke, som
genom Polar strömmen (se d. o.
och Hav sp. 513) långsamt
förflyttas från Asien mot Grönland
och Island. C:a 10 mill. kvkm.
Se karta till Polarländer.
— Förr antogos trakterna kring
nordpolen uppfyllda av ett
”polarland”; genom F. Nansens och
senare polarexpeditioner har
konstaterats, att området är en djup
havsbassäng. I senare tid har P.
rekognoscerats av R. Amundsen
under två flygfärder 1925 och
1926 (se
Polarexpeditioner sp. 359 f.).
Pola’rdag 1. pol a’r sommar
säges råda å den ort (n. om norra
1. s. om södra polcirkeln), där
solen oavbrutet är över horisonten
24 tim. 1. mera, p ol a’ r n a 11 1.
p o 1 a’ r v i n t e r, där solen lika
länge är under horisonten.
Pola’rdimma, dimma i
polartrakterna, som uppkommer dels
sommartid, då varma
luftströmmar komma i beröring med den
smältande polarisen, varvid
luftfuktigheten kondenseras, dels om
hösten, då havet i vissa trakter
på grund av varma
havsströmmar är varmare än luften
ovan
för havsytan, så att den från
havet utdunstande fuktigheten
omedelbart kondenseras.
Poia’rdistans, poldistans,
för en himlakropp är vinkelbågen
mellan polen och himlakroppen på
dennas deklinationscirkel.
Polarexpeditioner,
forskningsresor till polarländerna 1. N. och
S. Ishaven. 1. A n t a r k t i s k a
P., se A n t a r k t i s. — 2.
Arktisk a P. Som de första P. kunna
räknas norrmännens resor under
nordisk forntid, då de besökte
Bj armaland och upptäckte
Island och Grönland (se dessa ord).
1000 upptäckte Leif Eriksson
delar av arktiska Nord-Amerika
(se Vinland), och 1194 funno
isländare Svalbard. — De stora
geografiska upptäckterna och
intresset för sjövägen till Indien
medförde en mängd P. under
1500- och 1600-t. De första, som
efter norrmännen besökte
arktiska Amerika, voro G. och S.
Caboto (se d. o.). Ung. samtidigt
hade bröderna Cortereal (se d. o.)
nått trakten av Bailins vik. Något
senare blev frågan om en nordlig
farled till Indien och Kina,
antingen n. om Europa och Asien
(nordostpassagen) 1. n.
om Nord-Amerika
(nordvästpassagen), aktuell genom
12. — L e x. IX. Tr. 12. 11. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
