- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / IX. Park-Sagån /
301-302

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plantagen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

301

Plantagen—Plantin

302

lantgods (särskilt i tropiska
länder) för odling i stort av tobak,
bomull, kaffe, sockerrör etc.

Plantagen [-je’n],
konstgödselblandning, innehållande kväve,
fosforsyra och kali, avsedd för
krukväxt- och trädgårdsodling.

Plantagenet [plæntæ’ddjinet],
tillnamn till engelska
konungaätten Anjou (1154—1485),
uppkommet därav att Henrik II :s
fader, greve Gottfrid av Anjou i
sitt vapen skall ha fört en
ginstkvist (lat. pla’nta geni’sta).

Planta’go, växtsläkte (fam.
Plantagina’ceae, ordn.
Tubiflo’-rae), omfattande c:a 200 arter.
De ha 4-taliga blommor och
kapsel, som öppnas med lock. Vanliga
svenska arter (alla örter med
blad i rosett och blommor i ax)
äro P. ma’jor, groblad, 1 ä k e
-blad, med äggrunda blad, P.
me’dia, kämpar,
kämpe-groblad, med ovala blad och
blommor med vita
ståndarknap-par på långa, violetta strängar,
P. lanceola’ta, spetsgroblad,
med lansettlika blad, m. fl.
Förstnämnda art är ett vida spritt
ogräs (”de vites fotspår”). De
slemrika fröna (1 o p p f r ö) av
P. Psy’llium från
Medelhavsländerna ha medicinsk användning.

Planté [plagte’], Gaston, f.
1834, d. 1889, fransk fysiker, 1860
prof, i Paris, uppfann
blyackumulatorn.

Plantering bör ske så, att
växtens rötter så litet som möjligt
rubbas från omgivande jord. Den
sker bäst, då växten är i
vilotillstånd. Rotstockar, lökar,
stam-och rotknölar (t. ex. potatis och
jordärtskockor) samt sticklingar
utsättas helst på våren, innan de
väckts till ny tillväxt, träd och
buskar planteras på hösten efter
lövfällningen 1. på våren före
knoppsprickningen. De senare

Plantago lanceolata (t. v.) och media,
kringgrävas ofta på hösten och
flyttas sedan med tjälad
jordklump. örtartade växter
omplanteras bäst vid växtperiodens
början, utvuxna fleråriga örter dock
även på hög- 1. eftersommaren
efter den livliga vårtillväxten.
Vissa örter, ss. rovor och
morötter, fördra omplantering dåligt,
varför de alltid sås på växtplatsen,
medan eljest örtartade växter sås
i plantsäng 1. bänk och plantorna
utplanteras, varigenom besparing
av frö och skydd av de späda
plantorna vinnas.

Planteringsdag, dag, som vid
vissa skolor, särskilt folkskolor,
anslås till att låta lärjungarna
plantera skogsträd i syfte att
dels främja skogsväxten, dels
väcka intresse för
skogsplantering.

Plantigra’d (av lat. pla’nta,
fotsula, och gra’dus, steg),
häl-gångare.

Plantin [plaptä^],
Chri-s t o p h e, f. trol. 1514, d. 15S9,
nederländsk boktryckare av
fransk börd. P. uppsatte 1555 i
Antwerpen ett tryckeri, som var
sin tids förnämsta och från vilket
talrika, i typografiskt avseende
utmärkta arbeten utgingo. P: s
tryckeri var i släkten Moretus’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/9/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free