Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pilsner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
Pimpling—Pinero
256
Pimpling, se P i m p e Ik r ok.
Pimpsten, p i m s t e n,
vulkaniskt glas, som vid eruptionen
uppblåsts till ett skum av de i
magman lösta gaserna.
Pina’ceae, se C o n i f e r a e.
PinaflavoT, P i n a k r o’m,
P i n a ve r d o’ 1, färgämnen, som
användas vid sensibilisering av
pankromatiska plåtar.
Pinakoi’d, se Kristall sp.
1339.
Pinakote’k (av grek. pi’nax,
tavla, och te’ke, förvaringsplats),
namn på några tavelgallerier,
bl. a. i München (se d. o.). Det
äldsta P. befann sig på Akropolis i
Propyléernas n. flygel.
PinakryptoT, P i n a k r y p
-tolgrönt, - gult, ämnen, vilka,
då de användas som förbad 1. i
framkallningen, kraftigt nedsätta
det fotografiska materialets
ljuskänslighet och därigenom
möjliggöra arbete vid starkare belysning
(d e s e n s i b i 1 i s e’ r i n g).
Pinang, se P e n a n g.
Pina’r del Rio, stad på v.
Kuba. Tobaksexport. 50,000 inv.
Pinatypi’ (av grek. pi’nax,
tavla, och ty’pos, avtryck), av
Traube utarbetad metod för
subtraktiv trefärgsfotografi (se
Fotografi sp. 421 f.), varvid
efter tre delnegativ kopior
framställas på bikromatgelatin och
in-färgas i rött, gult och blått;
färgerna överföras på ett gelatinerat
papper.
Pincené [pängsne’] (fr.
pince-nez, av pincer, klämma, och nez,
näsa), se Glasögon.
Pince’ring [äv. päng ] (av fr.
pincer, nypa), avnypning av
mjuka skott för att ge fruktträd
önskvärd form och driva skottens
nedre del till bildning av
blomknoppar (fruktsporrar).
Pince’tt (fr- pincette, av
pin
cer, nypa), liten tång med
fjäd-rande armar.
Pi’ndaros, f. omkr. 520, d.
omkr. 440 f. Kr., grekisk skald.
P., som var född i Tebe, är den
främste representanten för
korlyriken (se Grekisk
litteratur sp. 1500). Han var en
trogen bekännare av de gamla
hellenska gudarna och tolkade
myterna så, att de fingo en etisk
innebörd. Av hans många oden äro
endast de, som diktats till ära för
segrarna i de stora nationella
täv-lingsspelen nästan fullständigt
bevarade. Dikternas höga lyftning,
bildernas glans och innehållets
allvar ställa P. i bredd med
världslitteraturens största skalder.
Pi’nden, försv. av Pindos (jfr
d. o.). P. användes ofta bildligt i
bet. skaldekonstens
(sånggudinnornas) hemvist.
Pi’ndos, bergskedja i Grekland,
mellan Epirus och Tessalien,
nående en höjd av mer än 2,500 m.
ö. h. P. var helgat åt Apollon och
muserna. Jfr P i n d e n.
Pinea’lorgan, namn på
hjärnans epifys.
PFnehas. 1. Se Eleasar. —
2. Se E 1 i d e r n a.
Pinel [-nä’11], Philippe, f.
1745, d. 1826, fransk psykiater,
reformerade äldre tiders
barbariska behandling av sinnessjuka
och banade genom praktiska
åtgärder väg för modern psykiatri.
Pine’n, C10H18, en terpen, som
utgör huvudbeståndsdelen i de
terpentinarter, som erhållas ur
barrträdens kåda genom
destilla-tion med vattenånga.
Pinero [pine’råo], sir Arthur,
f. 1855, engelsk författare, urspr.
skådespelare, har skrivit talrika
lustspel och av Ibsen påverkade
sociala dramer, bl. a. det med stor
framgång spelade The second mrs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
