Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petrus av Alcántara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Petrus av Alcåntara—v. Pettenkofer
206
omkr. 200, berätta om P:s
sammanträffande i Rom med
trollkarlen Simon, dennes flygförsök samt
P: s martyrdöd. Jfr även K 1 e
-mentinerna och Markus.
Petrus av Alcåntara, f. 1499,
d. 1562, kanoniserad 1669, spansk
franciskanprovinsial och stiftare
av en sträng franciskangk
kon-gregation. P. är en av vägröjarna
för den spanska kvietismen.
Petrus Ca’roli, f- 1510, d. 1587,
biskop i Linköping 1582. P.
tillhörde den adelsfientliga kretsen
av Erik XIV: s rådgivare och var
trol. den, som drev konungen till
Sturemorden. Han dömdes till
döden men benådades och vann
senare Johan III:s gunst genom
sitt nit för dennes liturgi.
Petrus de Da’cia (Peter
från Dacia), f. på 1230-t., d.
1289, gotländsk munk. P.
studerade i Köln 1266—69, grundläde
i Skänninge det första svenska
kvinnliga dominikanklostret och
blev slutligen prior för
dominikanklostret i Visby. I Köln gjorde
P. bekantskap med en from
bondflicka, Kristina från Stumbelen,
vars späkningar och trosiver han
skildrat i en för
medeltidsmysti-kernas känslokult typisk
levnadsteckning på latin.
Petrus Johannis Go’thus,
f-1536, d. 1616, författare,
”Sveriges förste bokförläggare”. P.
verkade även som
psalmförfattare (Gudheliga, bööner, 1572) samt
utgav i Sthlm och Rostock talrika
uppbyggelseböcker och
reforma-tionsskrifter av strängt luthersk
karaktär.
Petrus Jo’nae Helsi’ngius
(la-tinisering av Per Jonsson
f r ån H äls i ngl an d), d. 1607,
teolog. Prof, i Uppsala omkr. 1572,
blev P. ledare för
Uppsalakapit-lets motstånd mot Johan III:s
liturgi, togs i skydd av hertig Karl,
som 1586 gjorde honom till biskop
i Strängnäs, och var en av de
ledande vid Uppsala möte.
Petrus Lomba’rdus, f. i
Lom-bardiet, d. omkr. 1160, skolastisk
teolog, lärare i Paris omkr. 1140,
biskop där 1159, skapade
medeltidens mest berömda dogmatiska
kompendium, Sent entia,’rum li’bri
IV (1147—50).
Petrus Ola’i. L Petrus av
Alvastra, f. omkr. 1307, d.
1390, subprior i Alvastra, den
heliga Birgittas biktfader, var
från 1344 hennes förnämste
medhjälpare vid upptecknandet av
uppenbarelserna, utövade ett
betydande inflytande vid avfattningen
av klosterreglerna och är sannol.
den egentlige författaren av den
första Birgittabiografin (1373).
— 2. Petrus av Skänninge,
d. 1378, var en tid föreståndare
för helgeandshuset i Skänninge,
från 1348 Birgittas ständige
biktfader, från 1374 generalbiktfader
i Vadstena kloster. Biträdde P. 1
i arbetet med Birgittas
uppenbarelser och levnadsteckningen över
Birgitta. Han författade även en
Birgittaritual.
Pe’tsamo, ry. Petsjenga, no.
Peisen, härad i Uleåborgs 1., n.
Finland. Omkr. 10,150 kvkm. P.
utgör den mellan norska och
ryska gränserna till N. Ishavet
framskjutande landremsa, som
genom freden i Dorpat 1920
införlivades med Finland (se d. o. sp.
1596), och omfattar även det
forna ryska Boris Gljeb (se d. o.),
numera kallat Köngäs.
Pe’tseri, ry. Petjory, stad i s.ö.
Estland. Ortodox biskop. Kloster
med kyrka från 1400-t. Katedral
i nyklassicistisk stil. Centrum för
linodling. 2,000 inv. (mest ryssar).
Petsje’nga, se P e t s a m o.
v. Pe’ttenkofer f-kåfer], Max.
f. 1818, d. 1901, tysk kemist och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
